Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 Hellquist: Nominalbildning.
hæfla ’hälla (för kreatur)’ Schl. : haft n. Pd.: isl. hepte n.
lystra ’ljuster’ Sdw. : liuster m. Sdw. Pd.: liustra.
læþia ’lada’ anser jag vara deverbatift - se s. 57.
mismænna ’stackare’ Kg. St. : mander.
slænda ’spinnrock, nsv. slända? : fsv. sland d. s. Eqy. VI (~ dalm. slund).
sncera ’snara’ Schl. : fsv. *snär = nsv. (busk-)swår.
y. fsv. sørpa ’aifall o. d.’ Eqv. VI. : isl. sorp. Pd.: sv. diall. sörpe n.
nsv. och no. bytta : no. butt bl. a. ’ett smalt träkar’ Aa.
nsv. gröda : isl. gródr.
JiundJcäxa (äfven hos Dahlstjerna, Norelius Ark. II. 268) : hundkäx
’An-thriscus’.
mylla : sv. mull.
sv. diall. bylja, bölja ’litet bo’ dalm. : *bul (~ böl). Bugge hos Noreen
Ordl. s. 227.
dälja ’!) däld 2) mindre fördjupning i åker’ Nk. dim.? : dal Ez.
fänna ’snödrifva’ Ez. : fann, isl. fann = ty. fam.
grevja ’däld’ hs. Ez. : graf ’däld’ dl. Ez.
grynna ’grundt vatten’ Ez. Schagerström. : grund.
härva dalm. Ez. : harv.
nista ’matsäck’ dalm. Nn. Ordl. : isl. nest.
nyvälla Vörå. Freudenthal. : vall. Pd.: nyvälle n. Ez.
r äng a ’stång’ : fsv. ra, sv. rå ’stång’ <: *ranho samt närmast sv. diall.
r ang j att skilja från det af Noreen Ark. III. 20 behandlade isl. r fi = vrå,
isl. rpng ’vinkelband i en båt’.
*röda ’klufvet gärdsle’ dalm. Noreen Ordl. : *rod = ägs. röd, fht. ruota.
*bakuspilja ’bakspade’ dalm. Noreen Ordl. : spjäla.
skrynta ’kropp’ sk. Ez. : skr Ott d. s. (<: *skrunt-} åm. bhl. vg. Ez.
snyta ’vrå, hörn’ Ez. : snut bl. a. ’hörn’. Pd.: snyte n. Ez.
tyll a ’halfalnslång grantelning’ hs. Ez. : tull ’topp m. m.’ Ez.
tyta ’mun (eg. med framstående läppar)’ ul. Ez., no. ty t a bl. a. ’en
frem-staaende Knude’ Aa. : tut 1) ’pip’ Aa. Ez. 2) ’trut, mun’ Ez. och trut med båda
dessa betydelser *).
vänna ’spö’ sk. Ez. : vann, fsv. vänder Eqv. VI.
nda. (och ska.) blæse (bläsa) f. Jfr sv. blåsa, fht. blåsa.
da. diall. trøde f. ’afhuggen gren’ Molb. : isl. troff = sv. diall.
I några af dessa har suffixet jon diminutivisk funktion såsom
t. ex. i isl. skytja, spy ta, þella, sv. diall. bylja, dälja samt i
ringaktande uttryck såsom isl. vanmenna, fsv. mismænna och isl.
ill-sJcélda. Jfr ja-suff.
d) Ett annat lager af rø-stammar, sådana som beteckna personliga
konkreta, utvidgade af saJdiga konkreta eller abstrakta, har få
motsvarigheter bland -jan-, -^"ön-stammarne. De af dern, där suffixet
hade en tydlig funktion att uttrycka tillhörighet, t. ex. gedda
anfördes under b). - Till de 35 ex. från isl. på hithörande rena
n-stammar, som af Sutterlin anföras ss. 64-65,, har jag att lägga 1) dels
beteckningar för personliga konkreta, som utföra den genom
grundordet uttryckta handlingen: kappe ’kämpe’ : kapp, rune "förtrogen
vän’ : rún, take ’löftesman’ : tak TL., leika ’lekkamrat’ : lcikr, stjóre
’styrman’ : ägs. stéor abstr.; dessa ord äro sålunda ett slags
denominativa nomina agentis, 2) dels beteckningar för personliga
*) Att lägga till de ex. på -r-bortfall, som anföras af Noreen Urg. judl.
128.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
