Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58 Hellquist: Nominalbildning.
biugo ’krümmung’ (nyb.), brote = sv. bråte : brjóta, fole ’tjufgods’, eg. ’det
gömda’ : fela, vårt ord är möjligen bildadt på den gutturalutvidgning
saknande rot, som finnes i 1. se-pel-io (jfr näml. ful g a, men å andra sidan f ht.
herizogo och herizoho, magazoha ’nutrix’, hvilka ex. visa att betoningen
varit växlande och att sålunda äfven här ett -h- kunnat följa), klofe ’remna’,
eg. ’det klufna’ Fr.2 : kljúfa, mole, sv. smula 4) : mala, sege, sige ’a slice, bit,
dof för jag till siga, som äfven kan betyda ’tropfend fallen’ jfr ’hjarta mitt
var runnet sunar i siga* ’my heart was molten into drops’2); fsv. drusi
’hög’ : got. driusan ’falla’;
isl. hrukka ’rynka1 Fr.2 : hrøkkva, rif a ’remna’ : rif a, rista ’skråma’:
rista, skura ’skåra’ : skera, slunga ’sår från spetsigt vapen’ : stinga, tugga :
tyggva - dessa från Vgf.; no. molta f. ’fullmoget hjortron’ Aa. : germ.
*(s)meltan, fsv. ruþa ’ryd, det uppröjda’ : isl. hrjo&a, jfr fsv. rypia d. s., sv.
diall. dulpa ’fördjupning’ : delpa, st. v. (i diall.) Rz.
2) på presensstadiet: isl. dragé ’hvad man har att föra med sig’ Fr.2 :
draga, detta ord har liksom drekka pass. pres. bet.; de öfriga pass.
preteri-tal; Jilaåe ’stack’ : hlaåa, blanda = da. Blande ’bianddryck’ : blanda, gsv.
spy a ’das G-espeyte’ (Lind 1749) (= nsv. spy o, sälls. obl. form i nom.). Hit
hör ock fsv. afkoma, i sammanhang hvarmed anföres fsv. afføpa, båda
formerna enl. Sdw. : resp. v. koma, føþa, båda subst. lefvande kvar i nsv. med
bibehållet kön. - Af e-, o-verb: isl. fáe t. ex. mann-, villufáe ’bild’ Fr.2 :
få I, fsv. sarþoli eg. ’den som lidit sår’ Schl. : v. þola, böra ’hål’ : böra I,
jfr 1. förare, sv. remna : fsv. v. rimna, isl. rifna (kan ju ock vara en
substantivering af part. rif enn. Jfr rifa d. s. : v. rif a), sv. ölsupa : v. supa (jfr
soppa <: sope, som är en gammal bildning).
Anm.: Rena substantiverade infinitiver med neutralt kön äro
nsv. (svag)dricka och diall. äta og. Rz.
g) Vi lemna nu de konkreta bildningarna på -jan, -Jón (inkl.
de af ;/a-verb afledda, hvilka naturligtvis som nämdt ej eg. höra
hit) och de motsvarande lagren af rena rø-stammar, och öfvergå till
de abstrakta, hvarvid först är att märka abstrakta, medelst suff.
-jan, -jon bildade på substantiv. (Om ende, sefe, vile - se v.
Bah-der s. 52.).
a) dels några, där suffixet återigen har funktion att uttrycka
tillhörighet :
isl. dylgja ’fiendskap’ Fr.2 : dolgr ’fiende’. Jfr fsv. døpdylghia under a).
ref jör ’bedrägeri, skälmstycken’ Vgf. : r ef r ’räf.
no. sprøa ’halssjukdom’ Aa. : 110. spro f. ’hals’.
Hit närmast ock isl. søyra ’hungersnöd’ Vgf. : saurr väl älst ;träsk,
ofruktbart land’.
ß) isl. áhelcle m. ’besittning’ Fr.2 : áhald n.
lieqja ’öde; ställning’ Vgf. : hagr d. s.
skéra ’kamp, strid’ Vgf. Jfr mht. schwor. Ljungstedt Anm. till det st.
pret. s. 37.
telcja ’tagande’ Vgf. : tak n.
fjárþerna ’d. s. som f j ár þarf na år’ Fr.2 <r *-þ$rfna såsom þarnan f. <:
þarf nan : *þarfn (bildadt som sokn)?
fsv. høva == sv. höfva (’öfver höfvan’) : hof.
Här hade då det afledda ordet ung. samma betydelse som grundordet.
J) Se nu senast K. F. Johansson P. B. B. XV. 232 (ännu i korrektur) :
<C *(s)mulhon.
2) sege ’droppe’ : siga^ hvartill ett imp. presens sia - mht. sihen, hvaraf
sia ’såll’. Se f,, ö. under a).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
