- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
60

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60 Hellquist: Nominalbildning.

veta, = sv. väta : vátr.

no. ufysa "olust1 Aa. : fúss. Pd.: f y se f.

øyda ’tomhet’ Aa. : no. aud. Pd.: isl. øyde (n. ?).

fsv. fylla ’fullhet’ Sdw. : fuller.

*køla ;> nsy. kyla : *koll (= ägs, coZ) i isl. úkólner1)? Jfr t. ex. øgla
;> ygla. Om direkt af ett *koll = f ht. chuoli, hör ordet naturligtvis till
<w-bildningarna § 1. Jfr møda ofvan.

lætia = sv. lätja Sdw. : låter. Pd.: læte f.

sæmia = sv. sämja : samber.

ængia = sv. diall. ’andtäppa’ Eqy. VI : anger. Pd.: cenge n. am/e m. Sdw.

gsv. bläncJcia ’(glänsande; hvit färg’ : blanck. Dahlstjerna enligt
Norelius Ark. II. 265.

nsv. svärta : svart.

syra : sur. Pd.: syrka, syrma (diall.).

sälta : adj. salt.

tynga = fsv. *þynga : punger. Pd.: þunge (och nsv. diall. töa ’tynga’
Ez. <: *þunh-on?).

kätja är en yngre analogisk bildning, som utträngt fsv. kæte f. Den
regelbundna ^’(m-bildningen är kæta (i isl. andkæta); kätja redan hos Petrus
Gothus Linc. 1640.

sv. diall. grämja ’förtret, harm’ nb. Ez. : gramr. Pd.: isl. greme f.

Motsvarande bildningar på -an, -ön (substantiverade adjektiv)
äro behandlade § 1.

i) De deverbativa abstrakta på -^’a-verb^ som endast skenbart
böra hit, äro - enligt mitt förmenande - följande:

isl. greifte ’fördel’ Fr.2 : greiå~a. Pd.: greiå~er.

Jiixte ’hickande’ : hixta\ eller kanske själfständigt bildadt som hos-te.

kvifte ’bekymmer’ Fr.2 : kvi&a. Pd.: kvi&a.

létte ’hjälp’ Fr.2 (= fsv. Sdw.) : Utta. Pd.: Utter.

brenna ’brännande’ Fr.2 : brenna III.

ábyrgja ’ansvarighet’ Fr.2 : ábyrgja. Pd.: ábyrgð, ábyrgsla.

ánégja (nyisl.) ’nöje’ Vgf. : ánégja.

áspyrna ’spjärnande emot’ Vgf. : spyrna.

deila ’tvisib’ Vgf. : deila.

*dyfa ’doppande’ Vgf. : dy f a.

elta ’jagande, förföljelse’ Fr.2 : elta.

etja ’äggande’ såsom första led i smns. Fr.2 : etja-

fryja ’förebråelse’ Fr.2 : fryja. Pd.: fryjan.

fylgja 1) ’följe’ Pd.: fylgð, 2) ’understöd’. Pd. fylge n. Fr2, ’.fylgja.

glíma ’famntag’ Fr.2 : glima.

heimta ^hämtning’ Fr.2 : heimta.

heita ’hettande, bryggande’ Fr.2 : heita, jfr adj.-abstr. hit e, hita ’hetta’.

her da ’härdande’ Fr.2 : her da; därjämte ett formellt identiskt her da
’hårdhet’, jo^-afledning af adj. harå~r - s. 59.

hneisa ’förnedrande’ Fr.2 : hneisa. Pd. är hneiser\ men därjämte ett adj.
abstr. hneisa ’ringhet’ af hneiss. Parallella fall på -ja - se § 2.

hyggja ’förstånd’ Fr.2 : hyggja. Pd.: hy g gj ande.

kvedja ’hälsning’ Fr.2 : kvedja.

kvida ’bekymmer’ Fr.2 : kvida.

kæra ’!) talan 2) klagomål’ Fr.2 : kéra. Pd,: kærsla, kæring.

leiga ’sold, lega’ Fr.2 : leiga.

missa ’förlust’ Vgf. : missa. Pd.: misser.

nefna i smns. ’nämnande’ Vgf. : nefna. Pd.: nefnd, nefning.

røda ’tal’ Vgf. : råda - got. r ö äj an.

senna ’smädelse’ Vgf. : senna.

’) Med afseende på bildningssätbet i detta ord jfr óskópner, draupner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 11 11:13:32 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1891/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free