Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erdmann: l ni -stammarne. 77
hafva sammanfallit med m-stammarne och deltagit i dessas
utveckling, näml. fe. *neru frälsning, bevarande, underhåll
och fremu främjande, fördel, hvilka enligt min mening bero
på *naáinir (jfr got. naseini-} och *frammi-1).
*) Sievers Ägs. Gramm.2 § 268 (se äfven Sievers, Paul-Braunes Beiträge
IX. p. 243) anför såsom rester, delvis osäkra, af kortstaf viga feminina
i-sbammar i fe.: denu dal (med ?), fremu nytta och "förmodligen" Jiylu
hålighet, 4e%u, "hinlegung, ende" och -neru räddning i ealdor-, feorhlegu, resp. -neru,
hvilka tre sista icke förekomma i nominativus. Enligt min mening är endast
det första ordet, denu, en sådan feminin «’-stam, de öfriga synas mig hafva annat
ursprung: -neru är $m’-stam, fremu ini- eller m-stam, nylu m-stam, -le£u
øs-, es-stam. Af denu förekomma följande former: femin, sing. nom. dene,
denu, dat. ack. dene, plur. nom. dene, dena, dat. denum, deanum (se om det
sista Zeuner, Sprache d. Kent. Psalters p. 27). Dessutom en gång masc.
sing. ack. wid å~one dene Mambre. Stammen är, såsom Sievers angifver,
*dani-, hvilken föreligger i sing. nom. dat. ack. samt plur. nom. dene;
genom anslutning till de kortstafviga ö-stammarne uppkom sing. nom. denu,
plur. nom. dena, dat. denum; genom öfvergång i kön till de talrika
kortstafviga maskul. ^-stammarne masc. sing. ack. done dene jfr stede m. - fe.
Jiylu <: *hulm- af adj. hol; jfr f ht. hoU fem., mht. hule, ty. Höhle – fe.
fremu visar sing. nom. fremu, freme^ dat. freme, ack. freme (äfven unfreme),
fremu, plur. gen./remena, dat. fremum, och är att härleda af *frammi- (*from-)
af fe. f’remman (2, 3. sing. præs. f remest, fremeft) eller af * framm- af adj. fram,
from; jfr fsax. frumi f. af fsax. frummian, såsom dôpi f. af dopian, eller af
*frum adj., jfr f ht. frumig. - Af fe. -le£u förekommer blott sing. dat. ack.
-Zege. Den ursprungliga betydelsen är icke "hinlegung, tod", utan
"bestämmelse, öde". Vanligen betyder ordet "död", näml. i ealdorlege Ghithlac v.
1234, feorhlege Elene v. 458 samt Béow. 2800. men i Daniel v. 139 aldorle$e
framträder betydelsen "bestämd lifslott, öde" fullt klart. Den förra
betydelsen är utvecklad ur den senare, liksom i fno. aldrlag n. (fno. fjorlag n.
blott i betyd. "Død, Drab"). Den af Grein och Zupitza (Elene, Glossar)
uppstälda nomin, -lagu fem. lemnar den verkliga formen -Zege med dess
i-omljud oförklarad. Med hänsyn till fsax. aldarlagu n. pl. bestämd
lifstid, lif, fno. ørlog n. pl. "Menneskets Liv, dets Skjæbne og Hændelser" (se
Noreen, Orddubbletter i nysvenskan, i Språkvet. Sällsk. Forhandl. 1882-85
p. 114) är att antaga en stam *-lagos (-us) *-lagis. I fe. orlege n. har
sammanblandning skett med ett annat ord, fht. urliugi n. krig. (egentl. "Lösung des
freundschaftlichen Verbandes" eller "Nicht-biindniss?". Månne ej fno.ørrosføfem.
<*uz-raston- egentl, "oro, ofred?" jfr fht. rasta "rö, lugn"). I minne feorhlege
ack. "min död" Béow. v. 2800 är ordet maskulinum, liksom fe. hete m. (got. hatis
n.); ändringen till mine synes onödig. I Daniel v. 139 är ordet
femin.,beroende på inverkan af det i båda komposita långt vanligare -nere; på de två
öfriga ställena är könet obestämdt. Skulle verkligen "hinlegung, tod" vara
en ursprunglig betydelse, synes mig en stam *lagmi-, got. lageini- vara att
föredraga framför *lagi-. - Grein och Zupitza uppställa ss. nomin, -naru f»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
