Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 Erdmann: $m*-stammarne.
I fornnôrdiskan hafva, såsom von Bahder
(Verbalab-stracta p. 84) och Bugge (Arkiv II, p. 213) visat, feminina
på -inij afledda af svaga verber på -jan, utvecklat sig på
följande sätt. Det långa i framför n förkortades och bortföll
såsom obetonadt i de kasus, i hvilka slutstafvelsens vokal
bibehöll sig, d. v. s. i genit. sing, och hela pluralis, men icke
i de kasus, i hvilka slutstafvelsens vokal bortföll och
stafvelsen in hade biton, t. ex. *hauæmi- blef *heyrin nom.
heyr-* nar gen., *spurmi- blef *spyrin nom., spurnar gen. Sedan
öfverfördes genom analogi den form, hvari é saknades
framför w, till alla andra kasus af ordet. Så uppkom heyrn f.
hörsel, åhörande och spurn f. underrättelse m. fl., hvarvid
egendomligt är, att i-omljud så ofta saknas äfven i de
substantiv, som hade lång vokal i stamstafvelsen, såsom njosn,
lausn o. a. (se Falk i Arkiv IV, p. 355). Afledningarne på
-ini- skulle sålunda genomgående hafva sammanfallit formelt
med afledningarne på -ni-.
När man betraktar £m’-stammårnes historia i de andra
germanska språken, synes det dock a priori icke osannolikt,
att också i fornnôrdiskan en annan utveckling än den nyss
nämda skulle ha förekommit. I got. fht. fsax. (och äfven i
fe.) stå ím-stammarne i en mer eller mindre nära beröring
med ^-stammarne. Skulle fnord. ensam (utom ifris.) bilda
ett undantag, i det att alla spår där försvunnit af former
som bevarat vokalen framför n? Jag tror att sådana former
i fno. kunna uppvisas. De utgöra visserligen, så vidt jag
hittills funnit, endast ett ringa antal. Men det är icke
osannolikt, att detta skulle kunna ökas genom ytterligare forsk-
(jfr fht. -nära f.), se ofvan om -lágu f. Ordet finnes blott i sing. dat. ack.
ealdornere lifsfrälsning, feorhnere id. och näring, föda. Fht. Upneri f.
näring och got. naseini- frälsning leda till en fe. stam *nazmi; jfr Kluge i
Beiträge XII, p. 381. Pogatscher, Zur Lautlehre der Lehnworte im Altengl.
p. 168 om fe. pyle, ciete. Därjämte förekommer neutr. gener (ack.), generes
(genit.) med samma kön-växling af ett feminint abstraktum som i
och talrika andra (se Sievers, Ägs. Gramm.2 § 267. 263 Anm. 3).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
