Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 Erdmann: flm-stammarne.
på -e, -i, hvilket hittills räknats såsom frø-stam, 1) icke har
i de germanska språken något motsvarande adjektiv (eller
nomen agentis) hvarifrån det skulle kunna härledas, utan
tvärtom förutsätter ett svagt verb på -jan, som också
verkligen förefinnes i språket, samt 2) tillika betecknar en
handling, icke en egenskap, då anser jag att det rätteligen bör
uppfattas såsom en ém-stam.
En sådan är enligt min mening fno. veifre f. "Fångst
ved Jagt eller Fiskeri saavel om Handlingen som om dens
Udbytte", mest i sammansättningar, af *waipmi- nomen
ac-tionis till *waipian fno. veiða (dd) "fange, fælde l) Fugl
eller Dyr 2) Fisk", afledt verb till *waipiö- fno. veiftr f. (-ar,
-ar) = veifre f. På samma sätt som veifte till veiftr kan
myke f. dynga, gödsel förhålla sig till myJcr f. (gen. -jar)]
mykr kommer af ^mukjö-, men myke af ett *mukmi-
gödsling (eller månne egentl, "sköfling, skottning", sedan "det
ut-eller hopskottade"? Jfr fno. moka "1) skuffe 2) rense ved
Skufning", sve. maka, macka). Verbet mykja böjes i fno.
efter första svaga konjugationen, men intet synes hindra att
antaga, att det förut (äfven) gått efter den andra, liksom fno.
teðja (taddá) gödsla af tað n. dynga, gödsel, jfr också fno.
f er j a (far fra, senare ferjafra), knyja (Noreen, Gramm. § 428.
Anm. 3. 6). Betydelseutvecklingen i myke från nomen
ac-tionis till konkretum är densamma som i sv. gödsel. Vidare
fiske f. "Fiske, Fiskeri" af *fisklnir af fno. fiskja (kf) "fiske".
Därjämte med samma betydelse fiske n., hvilket mycket väl
kan bero på yngre öfvergång från femin, till neutrum;
kollektiv bemärkelse har det ju icke i fno.
I freistne f. "1) Forsøg i Alm. 2)* Fristelse til Synd i
Særdeleshed" af *fraistmi- af äldre freista (*si), yngre fno.
freista (ad1), torde föreligga en kompromissbildning mellan
de synkoperade och de osynkoperade kasusformerna, sing. nom.
ack. *freiste, gen. *freistnar, plur. nom. freistnir. Likaså i
beiðne f. "Begjæring" <: *ßaifimt- af svaga verbet beifra (dd)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
