Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 Hellquist: Nominalbildning.
på -se (-ze):
i si.: bamse ’djurnamn1 anföres af Grimm Gramm. II. 254, 262 från isl.;
det upptages emellertid icke af lexikograferna, men finnes enl. Aa. i rio. som
tillnamn på björnen och (?) i ska. diall. i ortsnamnet Banser ö d Falkman
Ortn. i Skåne s. 194; i Norrvidinge härad såsom mansnamn Bamse 1614 enl.
Hyltén-Cavallius Värend och Yirdarne I. 88.
Bense : Benedikt Vgf. XXXIV.2
berse ’hanbjörn1 Fr.2 (: besse Fr.2 = þurs : þuss = skars : skass = fors :
foss).
bjaxe ’mäktig man1 Fr.2, no. bikse d. s. Aa. (Jfr eng. big?).
bjúgse (?) ’ökn.1 Fr.2 : ökn. bjúgr, bjúge Fr.2
bulse (?) ’ökn.1 Fr.2 : ökn. bole Fr.2
dulse n. pr.? (Yt. 2) Garni. Norr.
gasse ’gåskarl1 Fr.2 (eller - med Kluge P. B. B. XIV. 586 - <
*gans-hase?).
Grimse : Grímr Vgf. XXXIV.2
Heinse, Henze ’binamn’ (amanuensen E. Linds samlingar af fno.
personnamn).
Hr af se ’binamn’ (d:o).
hunze : hundr j>ork. Suppl. II.
Janse : Jón Vgf. a. st.
kramse ’korp1 Fr.2
Jcrumse ’korp1 : krumme d. s. Fr.2
kusse (bif.: kurse, kutse) ’kalf Fr.2 (= no. Aa.).
maxe ’ökn.’ Vgf.
máse ’mås1 Fr.2 : má-r, fsv. make.
þjaze, þeze ^yt. pers.1 : ?1).
ni si.: golsi ’om får’ Vgf. : adj. golr.
fsv.: karsi n. pr. (<: *karlsi) Lilj. 506. 515, Karse n. pr. Värend H.-C.
Värend och Virdarne I. 95.
g s v.: burse ’bonde’ Spegel (1712) : gda. bur d.s., Igt. bur ’borgare, bonde’.
ä. n s v. : manse Weste. Jfr Rqv. V. 218; kvar i diall.
nsv.: gosse. Detta" ord skulle ock höra hit, om det med Tegnér hos Kock
Unders, i sv. språkh. s. 78 vore att härleda ur *gut-se : no. och sv. diall. gut
’gosse’; en annan mening uttalad af Bråte Ä. VML:s ljudl. s. 21; sannolikast
synes mig dock Eydqvists III. 279, af Bugge Ark. IV. 121 omfattade,
mening. Talande stöd för densamma äro äfven framdragna af Eqv. V. 21.
kakse : ? Jfr diall. kave i samma bet. bhl., anf. af Nilen Ordb. s. 67.
sv. diall. : br or se ’lille bror’ dim. Ez.
bär se ’vädur1 : isl. berr d. s. Eg. (ej upptaget hos Fr.2).
fölse litet föl1 - se Es. Tegnér Nord. Tidskr. 1882 s. 110. not. 1., fem.
fölsa ’stoföl1 Vätöm. Schagerström Ordl. s. 23.
gusse (i äder-) ^jderhanne1. jfr gudinge, gudunge d. s. Ez.2)
Snarare utbildade af -s-stammar, än danade af det här
behandlade nord. suffixet -se äro:
sv. gumse, som enl. Eqv. V. 21 först råkas på 1500-talet (hvilket ju dock
i sin mån talar för, att här en yngre bildning förekommer), jfr isl. gumboll,
gymbelL gsv. gummar GVB., men kanske närmast isl. gymbr f. <: *gumb-iz,
hvilket sistnämda är att lägga till de af Kluge N. St. § 84 anförda ex. på
*) Osäkrare äro: slaf se Vgf. (~ slaf ra), tapse ^kn.1 Vgf., ufse ^torsäj,
ufs’ Fr.1
2) Här erinras vidare om smeknamn såsom Esse, Hasse, Jösse, Lasse,
Masse, Nisse, Basse (: Hägnar), Tusse o. a., af hvilka de flästa redan ha s i
stammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
