Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 155
germanska djurnamn på -øs, -es *). Af samma s-stam är då gumse <:
*gumb-as-an-2).
sv. di a 11.: färre ’gält’ t. ex. Vätöm. (Schagerström s. 19) synes mig böra
fattas som ett *farhaz-an, då den af Kluge N. St. § 84 anförda fht. formen
farhir visar, att ordet är en s-stam. Jfr ägs. fearh, fht. farah, sv. diall.
färg vb. (== isl. *fprgr), sv. f ar gält. Jfr far-ke § 4.
sv. och no. diall.: barre ’vädur’ Bz. Boss <c *barhaz-an(?) : ägs. bearh,
fht. par ah, isl. b gr gr.
Gamla s-utvidgningar tyckas föreligga i:
isl. färre ’tjur’, som väl föreligger i Yt. 27 (se Vgf. Corp. poet. bor. I.
247, Wisén Garni. Norr. I. 118, II. 64, där dock föredrages att identifiera
ordet med isl. färre ’erro’) = fht. farro m. d. s. Att här ett rz föreligger,
synes (Kluge Et. Wb. Färre) af ty. Färse.
orre fattar jag på enahanda sätt <c *ur-zan. Att ^-stammen är
gammal synes af den moverade formen *yrn dalm. (<: *urz-n-% Bugge hos
Noreen Ordl. s. 218., jfr denna afh. s. 28); orre : mht. or-han, gsv. or-hane
- färre, fht. farro : fht. far m.
Dessa båda ord bilda väl alltså en liten grupp för sig.
Osäkert är, hur gda. brumse skall fattas: kanske en
ombildning (efter v. brumma) af ty. Bremse (som enl. Kluge Et. Wb.
< *bremisi; ordet är kanske ett gammalt part. af samma art som
got. bérusjôst). Oklart är äfven isl. basse ’björn’, sv. basse ’!)
galtgris 2) stor,, grof och ohyfsad karl 3) stor oxe 4) penis virilis’ Rz. 3).
på * f sa:
isl.: rytsa ’mås’ : rytr d. s.
no.: tiksa 1) ’hynda’ Aa. : tik 2) ’honfår’ Aa. : tikka^}.
fsv. : bryggisa, diall. bryggsa ’bryggerska’ Sdkpngs R. Kock Ark. III.
s. 147.
Motsa ’groda’ Var.
n s v.: fulissa ’otäcka, elakt stycke’ Dalin Ordb.
köksa, möjligen af Igt. köksche enl. Tamm Om ty. ändelser i sv. s. 40.
sv. diall. : [ballsa ’storpraterska’ Bz. däremot är afledt af v. ballsa].
fotsa ’slinka, kona’ Dalin. : isl. fuå~, sv. fut ’cuiinus’.
fromsa ’honig förstfödsling bland kreatur’ Rz., no. frumsa - se Aa.;
är väl däremot att afdela f roms-a : jfr isl. frumsar-brauål??.2, no.frums adj.
till ett got. *frum-i-s (jfr fram-is) i frumis-ta-.
lagårdsa ’ladugårdspiga’ sm. Ez.
jättesa ’jättekvinna’ Kock a. st.
klockersa ’klockarehustru’ Vg. Ant. Tidskr. f. Sv. II. s. 169.
*) I förbigående anmärkes, att en sådan s-stam äfven synes mig
föreligga i isl. ers (ess) n., fsv. ørs n. ’ridhäst’, som väl närmast hör till isl. prr
’snabb’ (jfr betydelseutvecklingen af isl. skjótr, fsv. skiuter ’häst’) = ägs. earu.
Jfr fs. arod d. s. .- Möjligen är ock växlingen vigg n. och vig gr m. (f.?)
’häst’ att föra tillbaka på en ursprunglig s-stamsböjning.
2) Är det i ordet förekommande &-et ett aflägg af samma i djurnamn
använda ie. oÄ-suffix, som behandlas af Osthoif-Brugmann Morf. Unters. II.
239 ff., Wheeler Gr. nom. accent 108, Brugmann Grundr. II. s. 203?
Stammen *gum-b-as vore då en parallell till *lam-b-as, om hvilket ord se Bugge
P. B. B. XIII. 316.
3) Är det en växelform till barre ofvan v <: *barhas-an? Basse <c *barsej
hvilken form ju kan hafva försvunnit, liksom isl. besse, sv. bjässe <: *berse.
4) Etymologien är obekant. Föreligger här möjligen en mo verad
bildning sådan som (enl. Paul P. B. B. VII. 133 n.) ty. Micke är (v < -
guttural + n -f i-)?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
