- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
164

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

164 Hellquist: Nominalbildning.

sv. di all.: ansel m. ’brådska1 Ez.:
isl. anna sér ’skynda sig’.

bindsle n. ’strumpstickning’ Ez. :
’binda st. v.

fär(d)sel ’resa’ Ez. :fär(d)as.

Miss ei m. ’klåda. kliande’ Hz. : ÆZm.

Jdämsel (= da.) m. ’kolik’ Möller:
Hämma.

redset f. ’reda, kännedom’ Ez.: reefø.
tänsel f. ’utsträckning’ Ez.: tänja,
varsel ’järtecken’ Ez. : vara.

g d a.: Här har suff. nått en hög grad af produktivitet. Som hithörande
lex. arbeten ännu äro oafslutade, måste jag nöju mig med att anföra ex. från
den första hälften af Käkars ordb.: advarsel, afførsel, bedrøffsel, beredsel-,
besJcånsel, bevarsel. bredsel, brugsel, børsel ’latio’, firsel ’hyckleri’, forsel,
færdsel, fødsel.

nda.: t. ex. glemsel, længsel o. s. v.

Äfven i’nht. bildar detta suif. ännu i dag nya abstr. t. ex. Überbleibsel,
anfügsei, ausfnllsel, gemengsei.
2) med svag form:

isl.: ábyrgsla ’ansvarighet’ Fr.2: ábyrgja II. Pd.: ábyrgja, ábyrgå.

beizla B. Pd.: beiding *). *

bygsla ’bortläjande’ Fr.2: byggja III. (Obs. = got. bugjan) ’köpa’. Pd.:
bygg(n)ing.

*dengsla ’hamrande’ Vgf.idengja III, sv. dänga. Pd.: denging. dengft.

(at)férsla B. Fr.2 - SQ férsl.

føzla 2) B. Pd..- føäe, føda (se dock s. 12 n. 1).

grøzla ’helande’ Fr.2: grøfta. Pd.: grening.

gézla B. Pd.: géta f.

gøymsla 3) B. Pd.: gøyrnð.

herzla B. Pd.: lierfta ’härdande’4).

hirzla B. Pd.: hirfting.

hræzla B. Pd.: liræding.

hrørsla ’rörelse’ J>ork- H? ^r-2: hréra III. Pd.: hrøring.

fyrirhyggsla ’omsorg’ Fr.2: hyggja II (IV). Pd.: fyrirliyggja.

kennsla ’undervisning m. m.’ - se kennst.

kær sia B. Pd.: Jccera f., kæring.

leizla B. Pd.: leiding (dock med afvikande bet.).

meizla - se meizl.

nøyzla B. Pd.: nøyting. nautn (<: *nautini-}.

reizla B. ’betalning’ Ýgf. Pd.: reiáa 3) 4) hos Fr.1; ’vägande’ Vgf. Fr.1

rennsla - se rennsl.

régsla B.

røksla ’omvårdnad’ förk. II (från år 1546) : réJcja III Pd.: røJcp.

røynsla B. Ygf. Pd.: røynd.

seizla ’utöfvaiide af trolldom’ Vgf. Fr.1: seifta III5).

skirsla - se sJcirsl.

vcizla B. Pd.: veiting.

afvensla ’utgift’ Fr,2 : v. *afvenna. kaus. till af vinna, hvaraf det
likabe-tydande subst. af vinna.

vigsla B. Pd.: viging.

no.: mengsla ’blandande’ Aa.: mengja III.

1) Däremot kan ej beiå~ne f. räknas såsom sådan; visserligen är något
beiåenn ej uppvisadt, af hvilket ordet skulle kunna vara afledt såsom t. ex.
brøytne f. af brøytenn o. c:a 30 andra, men har väl uppkommit af ett
fmge-radt sådant.

2) Tycks dock uteslutande ha konkret bet.

3) Kan äfven betyda ’gömställe’ Fr.a såsom gömsle n. ofvan.

4) Att skilja från Jierå~a ’hårdhet’ : harar.

5) Verb.-abstr. seiår m., a-stam, är däremot en. primärbildning (\siaa st.
v.) och upphofvet till detta verb seiffa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1891/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free