Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Hellquist: Nominalbildning.
Nästan alla här behandlade ord hafva, som vi sett, agentisk
(instrumentalisk) funktion. Några, där icke denna framträder, t. ex,
salr, r ef Se, ha dock omnämts här på grund af likheten i
bildningssättet med de öfriga.
II. Suffixet -iþ uppträder som tillhörighetssuffix (såsom suff. -Jón)
i en mängd adjektiva ’af participial natur’ (se Falk Ark. TV. 356,
Kluge N. St. § 226, Brugmann Grundr. II. 221) t. ex. (vid
sidan af dem stå ofta adj. på -i eller -äþ såsom 1. inermis, barbätus):
isl : einføttr ^ sv. enfotad : fótr.
einkvcbntr ’som har en hustru’ <: *kvån-iå-. Jfr got. un-qen-id- : leven.
fiårár ~ sv. fjädrad, isl. fl<fraftr’:fjodr.
fjörmynntr ~ sv. fyrmunnad : munrir.
hentr t. ex. h. mjoK ’med stora händer’, sv. storhändt : hönd.
hyrnftr ~ sv. b ekorna d : horn.
lierar ~ sv. behårad (hårig) ~ isl. herr (<r *här-i-z) : hår.
mettr = sv. mätt (<: *mat-iår) : matr.
stirndr ’stjärnbesatt’ : stjärna.
tenntr, sv. -tändt : tgnn.
tvilembftr ’som har två lam’ ~ lambaår : larqþ.
ér år (^ sv. -ärad ~ -ctr r : ár.
fsv.: lytter = sv. lytt <r *liutið/r : isl. Ijotr, jfr nord. lyte.
render ’försedd med ren’.
st end er ’försedd med sten’.
sv.: enögd ~ isl. einøygr -.auga o. m. a.
Hit för jag substantiven:
isl.: f yr åar ’män’ <c urg. *fir(g)w-iå-oz : got. fairhwus ’lif.
lofftar ’män’ : lof. (Jfr Lo f n f.)
Med afseende på formen i dessa ord är att anmärka, att mettr
har omljud såsom de på -iþa bildade abstrakta, lofvar däremot
saknar sådant. På grund af den regel, som af Noreen Pauls Grundr.
I. § 59 b formulerats för öfvergången af ð" > p > t måste man
väl anta, att hentr < *Jiann-i(tr; emlcvéntr måste i alla händelser
betraktas som en analogibildning efter på enahanda sätt
uppkomna ord.
§ 10. Några bildningar på ie. -(s)tr-.
Suffixet är utförligt behandladt i literaturen, förnämligast af
Sievers P. B. B. Y. 519 och v. Bahder s. 145 ff., hvadan jag nöjer
mig med några tillägg och anmärkningar, hvad de nordiska
språken vidkommer.
Kluge N". St. § 96 fullständigar i föregående arbeten
befintliga exempelsamlingar bl. a. med några isl. fem.: leiptr, om
hvilket ord äfven se Bugge B. B. III. 104’ (detta sistnämda kan väl
endast med stor tvekan föras hit) och (jildra, instr. till gil ja (som
K. öfversätter med ’betören1, jfr dock Fr.2). En med gildra
analog bildning anser jag föreligga i fsv. tiældra, tialdra ’råmärke’,
svag instr.-bildning på -tr till g. Y til (i t. ex. f ht. zil n. ’mål’,
got. tils ’passande’, sv. prep. till), hvars grundbetydelse (Kluge Et.
Wb. Ziel) tycks vara den af ’fastställa, bestämma’. Ordet
förutsätter ett *til-(][r-on (:> tel- genom det urg. a-omljndet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
