Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 Kock: Etym. anmärkningar.
i dessa ord övergick á" till r i *badhmódherska >
barmoder-sküj hvilket sedan genom anslutning till barn erhöll formen
barnmo(de)rska.
Ehuru intet torde vara att invända mot denna
utredning, må även en annan härledning av ordet
barnmo(de)r-sJca såsom ett alternativ meddelas. I lågtyskan har man
(ostfris.) bärmör (Doornkaat-Koolmann: Wörterbuch der
ost-friesischen spräche), höll. baarmoeder i betydelsen "livmoder",
och samma betydelse har nht. bärmutter. Ordet är
naturligtvis sammansatt med baren "föda". Emellertid användes
lågt. (ostfris.) bärmör. även i betydelsen "barnmorska", och
även i detta ord ingår väl snarare mnt. baren "föda" än
baren "heben, tragen" (jmf. dock nht. hebamme etc.) såsom
första kompositionsled. Nu har den äldre nysv. så väl
barnmoder "livmoder" (Variarum rerum vocabula och Liebezeits
lex. från år 1700) som barnmoderska "barnmorska". Lågt.
baarmoeder (bärmör) har genom folketymologisk anslutning
till barn blivit barnmoder "livmoder", och liksom man hade
ett lågt. bademoder sehe ^ hade man väl jämte bärmör
"barnmorska" även ett *barmoderschej som i Sverge ombildats till
barnmo(de)rska. Ordets omgestaltning var så mycket lättare,
som redan i fsv. barns i sammansättning kunde bli bars,
t. ex. bar(n)söL
Möllers Svensk-tyska ordbok (1790) upptar barnmoder
"kindesmutter", hvilket kompositum med barn bildats i Sverge
(såsom en motsats till barnafader). Huruvida lågt.
bademoder, bademodersche skulle kunna vara en folketymologisk
ombildning av barmör, lemnar jag oavgjort.
vire och vere "vidja". Vid detta ord bör likväl framhållas, att även dess
akcentuering vore oregelbunden, om det utvecklats ur vidhia: det har
nämligen enstavighets-, ej tvåstavighets-akcentuering (Åström § 102, b), och ordet
synes alltså ha rönt inflytande från något annat ord (från det av Rietz
an-iörda vir "fin stål- eller mässingstråd" ?).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
