- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
186

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 Kock: Etym. anmärkningar.

(från 1730-40-talen), och ingen kan betvivla, att o i
bre-dko widh på 1700-talet utmärker ett uttal med slutet ö-ljud,
ej med å-ljud, hvilket senare uttal fsv. prep. ä vid denna tid
erhållit. Ej häller har det blivit ådagalagt, att formerna
iæmpt a och breda widh, från hvilka Noreen utgår, och på
hvilkas vanliga bruk bevisföringen väl egentligen skulle
hvila, ha varit värkligen allmänt gängse former. Iæmpt a
har påvisats blott från ett enda ställe i den ofta mycket
vårdslöst skrivna Stockholms jordebok, där det s. 192 heter:
ök lengden aff sama tompten offuan jordhan jæmpt a gatan
frän fornempde . . tompt . . ær . . Då man i omedelbart
föregående ord (jordhan) har ett tydligt skrivfel av a för e, så,
ehuru jæmpt a sannolikt är en korrekt form (jmf. nedan),
är ej all möjlighet utesluten, att även jæmpt a kan vara
skrivfel för jæmpte. Ej häller breda ividh har påvisats mera än
en gång, nämligen i en skråordning av 1485, alltså icke
obetydligt yngre än det i ett diplom från år 1404
anträffade bredhewijd (diplomet föreligger dock blott i senare
avskrift), læmt a och breda widh ha alltså varit ytterst
sällsynta sidoformer till iæmte och bredhwidh, bredhe widh.

Enligt min åsikt har formen iæmte, hvars samhörighet
med iæm(n)t av iæmn sedan gammalt är insedd, uppstått ej
genom komposition, utan genom analogi. I fsv. anträffas en
sådan konstruktion som drogh iæmpt ("långs åt, utmed") the öö
(AL, se Söderwalls ordbok). Av iæmt i denna och väsentligen
liknande betydelser har man bildat prep. iæmte, som ock
betyder "utmed" eller "jämte, bredvid", med överförande av -e
från sådana prepositioner som æpte, fore, fiærre ("fjärran
från", t. ex. fiærre then orni), unde, mælle, möte (jämte a
möte} etc. Särskilt har den omständigheten, att man hade
fore jämte for, möte jämte mot, æpte jämte æpt (æpt
åtminstone i det yngre runspråket) vållat, att man vid sidan av
iæmt bildade formen iæmte. Fsv. sammanställningen iæmt
vidh motsvaras i äldre nysv. av jemte widh, t. ex. och skal. .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1891/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free