- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjunde Bandet. Ny följd. Tredje Bandet. 1891 /
190

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190 Kock: Etym. anmärkningar.

på första stavelsen sammanställer jag snarast med
ljudövergången in > (n)n i relativt oakcentuerad ställning i
drot-ning > dro(n)nmg med fortis på ultima (se Kock i Arkiv K
F. I, 68 första noten). Dock skulle även en dialektisk
dis-similation kunna hava gjort sig gällande i hvatve(f)naj
hvarigenom det senare Mjudet förlorades (jmf. det nämnda lat.
spö-pondi [spepondi} i st. f. spespondi). Förlusten av mellanstavelsen
i hvat(vet)na åter är att jämföra med stavelseförlusten i fsv.
fiærpaåd > fiærdel, i nysv. nion(d$)del etc. (jmf. Kock:
Un-dersökn. i sv. språkhist. 65).

Naturligtvis bör isl. hvetvetna^ så vitt möjligt är, fattas
på samma sätt som fsv. hvitvitna, och möjligheten att ordet
skulle innehålla omljud torde därför vara utesluten. Fastmer
har en art reduplikationslikdaning här egt rum. I fall isl.
jämte hvat .egt ett avljudande *hvetl\ så har senare
kompositionsleden -vetna vållat, att man vid valfrihet mellan dessa
former ofta valt *hvet fo’r sammansättningen hvetvetna.
Emellertid är det åtminstone tillsvidare obevisat, att isl. egde
något enkelt *hvet. Uvet- i hvetvetna kan oberoende av *hvet
hava uppstått ur hvat genom reduplikationslikdaning, och
nekkvet kan hava fått e från neJckverr.

Då i fsv. en gång anträffas huer i st. f. hvar "hvarest"
(jmf. Söderwalls ordbok), och detta liuer kan stå i
avljuds-förhållande till hvar (jmf. fsv. hivædhan, huædhan [flera ggr
i Bir. II] : hvapari), så skulle isl. hvervetna (jämte hvarvetna)
kunna innehålla samma hver, men åtminstone tills adv. hver
såsom enkelt påvisats (såsom någorlunda vanligt) i isl., är
den förklaringen antagligare, att hvarvetna förändrats till

*) Noreen anför utan citat i Pauls Grundriss I, 505 ett fsv. hvæt,
sidoform till hvat. Söderwalls eller Schlyters ordbok upptar, såvitt jag ser,
intet dylikt hvæt. I VG-L. I B. 9 pr. förekommer en gång hvæt hældær i st. f.
hvat holdor, men detta enda ställe i en text med talrika skrivfel och med,
såsom det vill synas, (B stundom mindre korrekt brukat i st. f. a är
tydligen otillräckligt för att ådagalägga en avljudsform livet. Huruvida hvæt
möter oftare i fsv., vet jag icke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:14:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1891/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free