Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 Ljunggren: Anmälan.
komsten av de s, k. r-substituten. J. anser, att ursprungligt
vibrerande tungspets-r [/? r] närmast övergick till motsvarande frikativa
[ß 2], och detta skedde, nar folk började leva mera inomhus och
det blev obehövligt, ja t. o. m. kunde vara farligt att tala högljudt,
"for walls have ears". Därnäst uppkom det bakre frikativa r-ljudet
\y 2]: tungryggens bakre del höjes nämligen något, då spetsen
skall vibrera, och denna höjning märkes visserligen då föga, "but
when no trilling is produced, it is apt to become y 2". Först
såsom ett fjärde moment i serien framträder det uvulära dallrande
r \y 2 O0r], Naturligare förefaller det mig, att y 2 ôOr
omedelbart inträdt i stället för ß r på den grund, att båda artikulationerna
åstadkomma väsentligen samma ljudvärkan, medan tungspenen för
mången är lättast att försätta i vibration. Minskad uttalsenergi har
sedan parallelt framkallat frikativorna /2, ß 2.
Slutligen lämnar förf. i ett bihang en förteckning på under
senare tider gängse fonetiska tärmer med deras analfabetiska
motsvarigheter och lyckas genom den till fullo ådagalägga, hur klent
det är bestält med den fonetiska nomenklaturen. Skulle det dock
icke vara möjligt att med ledning av denna lista träffa ett
lämpligt urval?
Lund i September 1890.
Evald Ljunggren.
Qrvar-Odds Saga, herausgegeben von R. C. Soer. Leiden.
E. J. Brill 1888.
Den norsk-isländska medeltidslitteraturen har på de senare åren
jämförelsevis föga bearbetats i Skandinavien. Särskildt faller det
i ögonen, att så få yngre vetenskapsmän valt uppgifter från detta
område. Detta beror dock ingalunda af någon brist på sådana
uppgifter. M"an behöfver blott erinra sig, att de flesta af texterna
föreligga i mer eller mindre otillfredsställande upplagor, att många
texter, som ej äro utan värde, ännu äro otryckta, att kritisk
behandling af litteraturen blott på enstaka punkter blifvit försökt.
Man har således goda skäl att med glädje hälsa nya arbetare på detta
fält, - förutsatt naturligtvis, att de behandla sitt ämne med
skicklighet och grundlighet. Och komma de från utlandet, kan man däri
finna ett hugnande intyg om den stora betydelse, som äfven utom
Skandinaviens gränser tillmätes den gamla norsk-isländska litteraturen.
Inom de två eller tre sista åren hafva till for skårne inom detta
fack sällat sig dels ett par tyskar dels ock den unge holländare,
på hvars förstlingsarbete, en ny upplaga af Qrvar-Odds saga, vi
här velat fästa uppmärksamheten.
Sagan om Qrvar-Oddr är tvifvelsutan en bland de märkligare
af de mytiskt-heroiska. Visserligen har den - äfven i sin äldsta
nu bevarade form - många skildringar och uttryck af den vanliga
ABKIV FOR NOBDISK FILOLOGI VII, NY FÖLJD III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
