Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340 Kock: Kvantitet och akcent.
*sváttj men faktiskt heter den kortare formen svát. Och
denna olikhet kan icke förklaras därav, att a i po-at
synko-perats (jmf.? *véa>vé\ men a i svá-at först i senare tid
kontraherats (liksom gräan > gran}. Ty man inser icke,
hvarför synkopering ej drabbade ultimas a i svä-at, samtidigt
med att ö-ljudet i pö-at synkoperades, och för övrigt
förstår man ej häller rätt, hvarför (såsom N. menar) vid
den något senare "kontraktionen77 gráan > gran etc. de
en-staviga formerna skulle erhålla cirkumflex (och därför ej
förlänga slutkonsonanten), men däremot vid den något äldre
"synkoperingen77 grárr etc. skulle få "stark geschnittener
accent77. I båda fallen har enligt N., om jag riktigt förstått
honom, en vokal förlorats omedelbart efter den på vokal
slutande rotstavelsen, och man väntar i båda fallen samma
resultat. Det synes nämligen för denna fråga vara en
oväsentlig sak att, när gráan övergick till gran, hvitan etc.
alltjämt bevarade ändelsevokalen, under det att *livltaR
förlorat ändelsevokalen (hvitr), samtidigt med att den avnöttes
i grárr.
5. Den av N. framställda teorien förklarar icke häller,
hvarför isl. gen. hirpiss etc. hava långt s-ljud, utan han
sammanställer ss i dylika ord med ss i de enstaviga pcss,
hvess (jmf. Pauls Grundriss I, 464, 490 och Arkiv N. F.
II, 323 noten). Men om ss i hirþiss etc. jämföres med ss i
pess, Jivess, så bör också ss i de enstaviga buss etc. kunna
därmed jämföras.
6. För övrigt fattar jag icke rätt, huru N. tänkt sig, att
över huvud ord sådana som grárr, grått, grárri etc. kunnat
erhålla 77stark geschnittener accent77 till följe av synkope
omedelbart efter den på vokal slutande rotstavelsen. Ty så vitt jag
ser, har i detta och dylika ord rotvokalen icke omedelbart
sammanstött med ändelsevokalen. Ordet gr år är ju en urspr,
nästam (jmf. fht. gråo gen. gråwes\ och då -w- kvarstår mellan
vokal och följande a (hvilken åsikt även N. hyllar; jmf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
