Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till den fornnordiska slutartickelns historia. Af Adolf Noreen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Noreen: Den fornnord. slutartickeln. 143
obest, stædlier: best. stodhc(r)-ne = bønder : x, d. v. s.
bøn-der-ne), har i nysvenskan så småningom utträngt den äldre
typen bøndr-ene, hændr-ena, som sedan omkring 1500
uppträder såsom bøndr-en (så redan 1504, se Söderwalls ordbok),
hændr-en ock nu endast finnes kvar i
m.männ-enockf.jäss-en, möss-en, löss-en, arkaistiskt även i m. föttr-en, (för)fädr-en
ock f. Mndr-en, tändr-en jämte några andra (se Rydq. II,
340 f., IY, 413). Att dessa kårtare farmer på -en för äldre
-ene, -ena icke äro, såsom Rydqvist ansåg, "för meterns skull"
av "skalderna" bildade, har uppvisats av Schagerström (Sv.
Landsmålen II, 4, s. 59), och detta R:s antagande är ju
uppenbart orimligt, enär farmerna på -en uppträda icke blått
i flere nysvenska dialäkter, utan även i forndanskan redan
omkring 1450 (se min Gesch. d. nord. spr. § 247, a, l, ö).
Antingen hava de, såsom Schagerström antar, inkåmmit i
riksspråket från de svenska dialäkter, som synkopera fsv.
slutjudande vokal, äller ock - vilket synes mig för
riksspråkets vidkåmmande ock särsjilt i betraktande av de älsta
sitaten sannolikare - bero de på, att mcennene, gcessena
ombildats äfter neutrala farmer sådana som skeppen, husen,
med vilka de överensstämde i fråga om substantivets
en-stavighet, i aksäntuering (enstavighetsaksänt) ock ganska nära
i avseende på fårmen *); alldeles så som omvänt de nu i svenskt
talspråk allmänna farmerna sjeppena, Jiusena o. d. bero på
ombildning äfter jåssena, mössena o. s. v. För inflytande
från neutrum talar ock den omständigheten, att de obestämda
pluralfårmerna jäss, löss, möss i nysvenskt talspråk faktiskt
hålla på att övergå till neutrala singularfårmer (ett jäss, ett
löss ock i synnerhet åfta ett möss).
Överblicka vi nu det åvan meddelade materialet ock
bejärta den allmänna metodolågiska regeln, att de s. k. ore-
*) Schagerström antar ock ett visst inflytande från neutrerna, enär han
anser "dialektformerna" männen o. s. v. ha just på grund av sin likhet med
skeppen o. s. v. fått sitt nuvarande "säkra fäste" i riksspråket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
