Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om y-typen som tecken för ändelsevokaler i Siælinna Tröst. Af Natanael Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 Beckman: F-typen i Siælinna Tröst.
enligt Kock (Ljudl. 270) bland andra skrifter äfven för S. T.,
men då K. uppställer en sådan regel, har han tydligen gjort
ett visst förbehåll, ty man torde knappt kunna läsa igenom
ett par sidor i skriften utan att på något ställe finna för ett
enligt regeln väntat i en annan typ, nämligen y, och Kock
har väl ansett dessa för ekvivalenter. (Jfr dock Ark. III, 148.)
Vill man nu undersöka, hvad typen y i dessa fall skall
beteckna, så måste man väl först göra sig reda för: hvad
betyder samma typ i rotstafvelser? Det är alldeles obestrid-"
ligt, att fsv. skrifter, åtminstone diplom, finnas, der y brukas
alldeles godtyckligt som grafisk variant till i, men det finnes
ock sådana, der y, då det är tecken för i-ljud, alltid
betecknar långt i-ljud, hvilket väl stämmer med det nära liggande
antagandet, att y i denna funktion är en utveckling af en
digraf ij. I Siælinna Tröst råder i detta afseende sträng
konsekvens. Typen y betyder antingen i/, såsom i rotst. i
mykyn, eller ock £, t. ex. syna, tyma etc. *).
Hvad betyder då samma typ i ändelser? Har den
brukats med konsekvens2) i rotstafvelser, så torde det vara
vanskligt att förutsätta, att den skulle stå godtyckligt i
ändelser, och det så mycket mer, som någon dylik sed eller
osed knappast förefanns, och skrifvaren i S. T. var en mycket
omsorgsfull skrifvare, som visserligen ej tog sig fore nyheter
utan goda skäl. Möjligheter finnas ock flere. Att läsa y
gar mycket väl i vissa fall. Då skriften konsekvent har ö
för e i ändelsen, då rotstafvelsen innehåller ö, t. ex.
äpte-dömö 3), så vore det intet underligt, om den hade y för i i
motsvarande fall, d. v. s. då rotstafvelsen innehöll y; mykyt
(t. ex. 53, 3) och sy ny skulle möjligen derför kunna läsas
precis, som det står. En annan möjlighet vore ju ock, att vi
hade y som tecken för i i de fall, der rotstafvelsen är kort.
*) Obs. lymanom jämte limanom 85 r. 8, 11; jfr. Kock, Ljudl. 207 not.
2) D. v. s. så, att det aldrig brukas för «f; för i står ofta typen i.
3) Kock, Tidskr. for Fil. N. E. VIII, 290.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
