Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. I-omljud i kort rotstavelse, följd av -iR-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Språkhist. bidrag. 259
emellertid (liksom i fsv.) även batri, hvilken form omvänt
erhållit omljudd vokal från superlativen. I överensstämmelse
härmed bör utan tvivel den omljudda vokalen i superlativerna
frenistr (fremst), fyrstr (fyrst), øf sir och så Jean den oomljudda
vokalen i det sällsynta fsv.frambre förklaras: omljudet tillhörde
urspr, komparativen, under det att superi, i de flästa former
(baztum, baztir etc.) ljudlagsenligt saknade, i några få former
(såsom nom. sg. *betistr) ljudlagsenligt hade omljud; genom
analogi-påvärkan uppstodo dubbelformer. Dock har frambre
troligen erhållit a från fram *).
Noreen söker i Pauls Grundriss I, s. 454, § 49, 2
förklara omljudet i betri, betr etc. såsom inträngt i hela
komparativen från femin, sg. och från pl., hvilka former sedan
gammalt hade ändelsen -i, så att vi i betri etc. skulle hava
det yngre 2-omljudet, som på analogisk väg spritt sig till
mask. och neutr. sg. Denna förklaring är icke sannolik.
Även adverbet betr har omljud, och med Noreens förklaring
nödgades man antaga, att det på analogisk väg införts även
här från blott vissa former i adjektivets komparat. Men
betänkligare är det att, då som nämnt den älsta isl. har
blott mask. betri, neutr. betra och som adv. betr (först det
något yngre språket batri, batra, batr}, detta bestämt talar
för att även i mask. och neutrum och i adverbets komparat.
formerna med omljud äro de äldre (d. v. s. de ljudlagsenliga),
och att vokalen a i batri, batra, batr först senare införts
från superlativen.
Yärre ställer det sig emellertid med andra former.
Noreen vill i anf. skr. s. 514 § 229 förklara omljudet i 2. och
3. sg. pres. av starka verb med kort rotstavelse såsom på
analogisk väg infört från motsvarande former av ord med
lång rotstavelse. Detta synes mig icke vara görligt. Även
*) Den oomljudda vokalen i fsv. forster, f or r e har väl snarast överförts
från /or, fore och i offro från ovan (såvida offro ej är skrivfel för &ffro}<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
