Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. I-omljud i kort rotstavelse, följd av -iR-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 Kock: Språkhist. bidrag.
om man möjligen på denna väg skulle kunna på ett
någorlunda tillfredsställande sätt tyda e i tekr etc., så blir det
genom omljud av kort o uppkomna ø i kømr, søfr, trøpr
oförklarligt. Det finnes nämligen icke något isl. starkt verb
med lång rotstavelse och kort ö-ljud, från hvilket ø-ljudet
i dessa presensformer skulle kunna hava införts, och att
antaga, att det korta ø-ljudet i de mycket vanliga kømr
"kommer", søfr "sover", trøþr "trampar" skulle hava införts genom
påvärkan från det enda och dessutom jämförelsevis ovanliga
verbet blota, gar naturligtvis icke för sig. Ty dels har detta
verb långt (ej kort) ö-ljud, och utan tvivel voro kort och
långt ö-ljud hvarandra olika även till kvaliteten, så att
koma, sofa, tropa å ena sidan och Hota å den andra hade i
rotstavelsen olika ej blott vokalkvantitet utan ock
vokalkvalitet; dels tillhör det urspr, reduplicerande blota med pret.
biet en helt annan avljudsklass än koma, sofa, tropa med
pret. kvarn (och kom), svaf, trap. Men det är icke häller
troligt, att i ferr, gell 9 etc. av fara, gala etc. e inkommit
genom analogi. Till denna verbalgrupp höra nämligen 16
verb med a i kort rotstavelse (jmf. Wimmers Pornnord.
forml. §§ 120, 121) och ej mera än ett (växa) med a i
lång rotstavelse, och en ombildning av ferr, gell etc. efter
vex är således omöjlig. Icke häller hava de sex urspr,
reduplicerande blanda, fälda, falla, halda, hänga, gänga kunnat
omgestalta ferr etc., i synnerhet då böjningen av blanda med
pret. blett, falla med pret. feil etc. var en helt annan än
böjningen av fara med pret. fór, gala med pret. gol etc.
Härtill kommer att ifall f ärr etc. vore de ljudenliga gamla
formerna, man skulle vänta att i den älsta isl. finna
exempel på dylika, men en granskning av L. Larssons
Ordförrådet visar, att i de älsta isl. handskrifterna ingen dylik form
anträffats.
Yid sidan av hnot, stop med kort ö-ljud i kort
rotstavelse har man ingen konsonantstam med kort ö-ljud i lång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
