- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Åttonde Bandet. Ny följd. Fjärde Bandet. 1892 /
261

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. I-omljud i kort rotstavelse, följd av -iR-

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Språkhist. þidrag. 261

rotstavelse, från hvilken ø-ljudet i pl. Jinøtr, støpr med
lätthet kunnat överföras; en påvärkan från bok, rót etc. med
långt ö-ljud är föga trolig. Förhållandet är detsamma med
pl. dyrr, hvars y svårligen överförts från mýss, lyss, brýnn
med långt ?/-ljud.

Det har redan ovan framhållits, att sådana maskulina
i-stammar som glymr, gnypr etc. ej hava kunnat få omljud från
nom. och ack. pl., eftersom denna numerus saknas av dessa
ord, och även om man möjligen skulle vilja antaga, att t. ex.
glymr erhållit sitt y från verbet glymia, så kan en dylik
nödfallsutväg ej användas till förklaringen av y i alla orden.
Så hava gyss, kylr, yss intet dylikt verb vid sin sida *).

Härav torde hava framgått, att man i åtskilliga
böjningsformer har i-omljud i kort rotstavelse, hvilket omljud
dels icke, dels blott med stor svårighet kan förklaras såsom
infört på analogisk väg. Men en blick på dessa former
visar, att för dem alla gemensamt är, att rotstavelsen på ett
äldre språkstadium efterföljts ej blott av i, utan ock av R.
Detta kan icke vara tillfälligt, och jag anser det därför
berättigat antaga, att även i kort rotstavelse i-omljud
ljudlagsenligt inträdde, när den efterföljdes av
ljudförbindelsen -ÍR-.

En dylik ljudlag är även lätt begriplig. Som bekant
hade R ett palatalt uttal; detta förklarar, att R värkar
i-omljud på en omedelbart föregående vokal: pä R :> p&R, UR>
yR etc. När en konsonant skilde Ä-ljudet från vokalen,
kunde det i vanliga fall icke värka omljud, utan nom. sg.
dag R (av *dagari), úlf R (av *wulfa,R), vgllR (av *valluR) etc.
bibehöllo sin vokal utan i-omljud (dagr, úlfr, VQllr etc.).
Under vanliga förhållanden värkade ej häller i omljud i ord
med kort rotstavelse, emedan detta i bortföll mellan de två
omljudsperioderna (*talifrö > talpa, ack. sg. *stafri > slåp etc.).

*) Såsom öknamn och namn samt såsom poetisk benämning på elden
förekommer ysia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1892/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free