- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Åttonde Bandet. Ny följd. Fjärde Bandet. 1892 /
375

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Er Uffesagnet indvandret fra England? Bemærkninger til Müllenhoffs «Beovulf». Af Axel Olrik - Nekrolog över Theodor Wisén. Af Gustaf Cederschiöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skal gå så fejl på det samme område i nordisk; men det er
nu så, at dette æmne, endnu mer end noget andet, kræver
den omliyggeligste gennemarbejdelse.

Axel Olrik.

Theodor Wisén,

Den fornisländska filologien har under de sista två tre åren
förlorat flere nitiske arbetare: Konrad Gislason och G-udbrand Vigfusson,
Theodor Möbius och G. F. V. Lund samt nu senast de svenska
universitetens äldste representant för ämnet "nordiska språk", professorn
i Lund Theodor Wisén.

Liksom Möbius och G. F. V. Lund hade Wisén i början egnat
sin författareverksamhet icke åt den nordiska, utan åt den klassiska
filologien. Liksom Möbius blef han först som mognad man af yttre,
mera tillfälliga omständigheter förmådd till ett ingående studium af
fornisländskan, och liksom denne sin tyske kollega hängaf han sig
ända till sin död med ihärdighet och kärlek åt arbetet i det nya
facket.

Theodor Wisén föddes i Vissefjärda socken (där fadern då var
komminister) af Kalmar stift den 31 mars 1835. Efter att hafva
genomgått Kalmar gymnasium blef Wisén 1852 student i Lund. Den
filosofiska graden var målet för hans studier, hvilka bedrefvos med
synnerlig grundlighet. Till hufvudämnen valde han de klassiska
språken och filosofi; för dem hyste han en förkärlek, som kvarlämnade
spår i hans uppfattnings- och arbetssätt för hela lifvet. Det var
också i grekiska, han - efter år 1862 aflagd kandidatexamen - s. å.
utgaf sin gradualafhandling: "De vi et usu particulæ d)g apud
Thu-cydidem commentatio". Kort efter 1862 års promotion, där Wisén
innehade första hedersrummet, f Or ordnades han till docent i grekiska
språket och litteraturen vid Lunds universitet. Såsom sådan var han
examinator i grekiska vid studentexamen, så länge denna ännu aflades
vid universitetet (t. o. m. vårterminen 1864). Under dessa år lar
han hafva hyst planen att öfvergå till skolans tjenst, möjligen
sedermera till kyrkans. Men händelser inträffade, som alldeles förändrade
hans framtidsutsikter.

De nordiska språken hade för första gången fått egen målsman
vid Lunds universitet år 1859, då C. A. Hagberg tillträdt professuren
i detta ämne. Genom makten af sin geniala och sympatiska
personlighet samt den entusiasm, han själf hyste för ämnet - i någon mån
äfven genom mycket måttliga examensfordringar - hade Hagberg
snart lyckats vinna talrika och intresserade lärjungar. Också Wisén

AHKIV FÖR NORDISK FILOLOGI VIII, NY FÖLJD IV

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1892/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free