Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nekrolog över Theodor Wisén. Af Gustaf Cederschiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 Cederschiöld: Nekrolog.
hade fore sin kandidatexamen en tid studerat nordiska språk ’), för
att dock sedan återgå till grekiskan. Emellertid dog Hagberg redan
i jan. 1864, innan han hunnit vid sitt ämne fästa någon yngre
lärare. Men så stort var det förtroende, man vid universitetet hyste
till den unge docenten Wiséns duglighet, att han icke blott
förordnades till att under ledigheten uppehålla professuren i nordiska språk,
utan äfven enskildt uppmanades att speciminera till erhållande af platsen.
Han begagnade sig också med kraft och skicklighet af det gynnande
tillfället. På ungefär ett år författade han, utom proiföreläsningarna,
två större afhandlingar: Om ordfognmgen i den äldre Eddan (i Acta
Univ. Lund. för 1865), hvilken han offentligen försvarade, samt en
kommentar till Hjeltesångcrne i Sämunds Edda. L (Lund 1865).
Båda dessa skrifter måste betraktas som synnerligen goda
prestationer, när man fäster vederbörligt afseende vid den nordiska
filologiens dåvarande ståndpunkt och den ringa tid, författaren haft till
sitt förfogande.
På grund af dessa prof utnämnd till professor (aug. 1865),
egnade Wisén sig med nit och framgång åt undervisningen i sitt nya
ämne. På hans initiativ grundades år 1868 det filologiska
seminariets i Lund afdelning för nordisk språkforskning, där han själf åren
1869-74 och 1879-80 ledde öfningarna, och hvilken seminarieafdelning
verkat högst gagneligt för utvecklingen af de nordiska språkens stuiium
i Lund. För lärjungar med mera elementära förkunskaper afpassade
han vanligen sina offentliga föreläsningar, på hvilka han i synnerhet
tolkade isländska sagor, den äldre Eddan samt norsk-isländska
skaldedikter. Föreläsningarna utmärktes ej blott af grundlighet, utan äfven
af klarhet och reda, ofta af elegans och lyftning. Mer än en af de
unge män, som. sedermera gjort nordiska språk till sitt hufvudämne,
har själf omtalat, att han lockats därtill genom åhörande af Wiséns
föreläsningar 2).
Också måste det erkännas, att Wisén i ej ringa mån gifvit
väckelsen till det lif och intresse, hvarmed nordiska språk under hans
professorstid studerats vid Lunds universitet, och hvarom bland annat
det proportionsvis mycket stora antalet akademiska afhandlingar i
facket tydligt vittnar.
Vården af undervisningen och andra universitetsgöromål, det
dryga arbetet att följa med den snabbt tillväxande facklitteraturen
samt, icke minst, en mängd olikartade offentliga uppdrag, mot slutet
*) I den minnesteckning, "Wisén uti Nordisk Familjebok författat öfver
C. A. Hagberg, egnar han ett varmt erkännande åt sin forne lärare.
2) Hade Wisén hunnit till tryckning utarbeta en större del af sina
föreläsningars innehåll, skulle han säkerligen hafva med flera värdefulla
handböcker riktat den nordiskt-filologiska litteraturen, som ännu är så fattig på
dylika. Särskildt är att beklaga, det han aldrig utgaf den öfversättning af
den äldre Eddan, hvilken han plägade styckevis uppläsa på sina
föreläsningar öfver dessa gamla sånger, och hvilken föreföll synnerligen lyckad; som
det nu är, sakna vi svenskar tyvärr ännu en brukbar tolkning på vårt språk
af denna den skandinaviska forntidens värdefullaste litteraturprodukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
