- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
35

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk Trojasaga från 1529 (Robert Geete)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geete: En svensk Trojasaga. 35

bäfning, som inträffade på kejsar Neros tid, af några herdar,
hvilka lemnade den till sin herre, en viss Eupraxis. Denne
åter anförtrodde skatten åt själfve kejsar Nero, som skall
hafva ombesörjt en latinsk öfversättning genom en man vid
namn L. Septimius, och i denna öfversättning är verket
bevaradt åt oss. Liksom i afseende på Dåres har forskningen
uppvisat, att man äfven här har att göra med ett arbete af
en senromersk grammatiker, som för att skaffa sitt opus
vederbörligt anseende . uppdiktade fabeln om dess höga ålder,
ett konstgrepp, som litteraturhistorien visar hafva upprepats
mer än en gång. Dictys’ verk åtnjöt stort anseende redan
hos de bysantinske författarne, och det tjänade under
medeltiden till komplettering af Dåres. Om den rätte författarens
person och tid vet .man ingenting med visshet. Af ett
feni-ciskt eller grekiskt original har man, trots flitiga
efterforskningar, aldrig lyckats finna något spår.

Ur dessa bägge, jämförelsevis torftiga, källor, understödda
af Ovidius, Virgilius, Pindarus Thebanus (som i l:a årh. e.
Kr. omdiktade Homeros på latinsk hexameter) m. fl., var det
nu som medeltidens skalder hemtade ämnena för sin
behandling af Trojasagan. Formen var naturligtvis modern
och motsvarade tidens åskådning och fordringar. I alla
händelser gaf ämnet osökta tillfällen till romantiska episoder,
sådana som medeltidens smak älskade.

Bland de medeltida skalder, som företogo sig att efter
de nämda källorna poetiskt behandla Trojasagan, intages ett
särdeles framstående rum af den nordfranske trouvéren
Be-noU de Sainte-More (omkr. midten af 12:te årh.). Med
mäktig fantasi begagnade han sina psevdo-klassiska källor,
hufvudsakligen Dåres, och i sin ordning, medelbart eller
omedelbart, tjänade han själf som förebild och gaf material åt
nästan alla den följande tidens bearbetare, bl. a. Herbort von
Fritslår (början af 13:de årh.), Konrad von Wurzburg (död
1287), Jacob van Maerlant (13:de årh.) m. fl. Vi skola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free