Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk Trojasaga från 1529 (Robert Geete)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Geete: En svensk Trojasaga. 43
Steninge ligger vid en vik af Mälaren i omedelbar närhet
af Sigtuna, hvars dominikankloster (från början af
1200-talet) åtnjöt stort anseende. På grund af förbindelsen mellan
Gabriel Oxenstierna och Sigtuna kloster låter" det tänka sig
att denne, som snart nog kom till världslig makt, tagit
sig an någon af de efter klostrets indragning (Vesterås
recess 1527) hemlöse munkarna och därigenom sökt
återgälda något af den honom själf i nödens stund bevisade
välviljan. Ett sannolikhetsskäl för att öfversättningen
verkstälts af en andlig har redan i det föregående
framhållits. Säkerligen fortfor en och annan af f. d.
Sigtunamunkarna äfven efter klosterindragningen att vistas i sin
gamla hemort, och att så var fallet med åtminstone en af
dem framgår af ett Gustaf I:s gåfvobref af 1530, genom
hvilket klostrets siste prior Andreas för sin lifstid
tillerkändes en detsamma tillhörig gård (Gustaf Iis Registratur,
s. 7). Till något mera än en gissning kan emellertid det
anförda ej gifva anledning, och följaktligen hvilar vår
handskrifts förhistoria fortfarande i dunkel. För dess
uppländska ursprung talar den omständigheten, att spår af
roslagsdialekt möta på några ställen, bestående däri, att ord, som
i riksspråket börja med vokal, antaga ett oorganiskt h
framför denna. Så har*t. ex. hdskr. formerna korkade f. orkade
(hdskr. s. 173), hwlff f. úlf (s. 215) och hädelhet f. ädelhet
(s. 271). Benägenheten för formen horestis f. Orestes (s.
288 o. flst.), hvilken dock förekommer redan hos Guido,
torde äfven böra förklaras såsom en dialektisk egenhet i
likhet med de nämda.
Utom den svenska öfversättningen har den nordiska
litteraturen att uppvisa tvenne andra bearbetningar af Troja-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
