- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
55

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Kort y-ljnå. 55

fsv. byrpe : nysv. börda, fsv. -skyrp såsom senare led i
kom-posita (torfskyrp, af skyrp, umskyrp etc.) : nysv. skörd (den
Ijud-lagsenliga utvecklingen av tautosyllabiskt -yr- i fortisstavelsen,
när palatal föregår, är däremot till -iur-, se Kock i
Skandinavisches Arkiv I, 21 1). Även när y i fsv. uppstått av äldre i
genom inflytande av omgivande labiala eller labialiserade
ljud (se Kock: Undersökningar s. 21 ff.), övergår det framför
r till ö, t. ex. fsv. pyrte nysv. pörte, fsv. vyrpa nysv. vörda,
fsv. Byrghir, P. Svart Byrge nysv. Börje, fsv. byrkerætter,
ännu hos Olaus Petri Byrköö rett och Byrköö : fsv. børkelag,
børkølag (beläggställen i Söderwalls ordbok), fsv. fyrma (lat.
confirmaré) : han förmde hos P. Svart (Kock: Undersökningar
s. 24), fsv. kyrsebcer : fsv. kørsabær nysv. körsbär, fsv.
kyrse-drank ä. nysv. körs(s)edranck (P. Svart), fsv. *kyrtil (och
kirtil) nysv. körtel, fsv. Tcyrvil nysv. körvel (och kyrvel), fsv.
kyrkia (av kirkia) nysv. ÆörÆa (se om de tre sista orden
vidare nedan). Även i fsv. hyrdhinge och hørdinge,
hyr-drcenger och hørdrænger (av hirpinge, hirpdrænger) har det
av i utvecklade 3/ övergått till ø. Ovisst är, om i nysv.
vört ö-ljudet uppstått av ett äldre y <: i (jmf. isl. virtr n.),
eller om ordet under denna form lånats från lågtyskan
(platt-t. wört; Kock: Undersökningar s. 24 noten 1).

F-ljudet framför r i vissa nysv. ord beror därpå, att
vokalen var lång vid tiden for ljudutvecklingen y > ö
framför r. I skånska bygdemål (i Vemmenhögs och åtminstone
delvis även i Ljunits, Ingelstads, Torna, Onsjö och Frosta
härader) är rotvokalen lång i yrtje "yrke", styrtje "styrka"
(subst), ävensom i stärk, spark, bark, märk, ark, sartj
"särk", lårtja "lärka", vårtj "värk" etc. Gustaf Billing anför
i Sv. landsm. X, 2 s. 144 från Äsbomålet exempel på
förlängning av rotvokalen framför rk: bark, märke "märke",
stärka "stärka (linne)" etc., och i det danska Sejerømålet har

J) Nysv. gördel är ett lågtyskt lån; platt-t. gördel. I Halenius’
konkor-dans motsvaras det av giord, giording.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free