- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
57

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Kort «/-ljud. 57

i adjektivformerna myrk, myrkt, myrJcre etc. samt i formerna
myrJcré (dat.), myrkrit etc. av subst. myrker har y bibehållit
sin korthet och övergått till ö.

Utvecklingen y ;> ö framför r synes hava inträtt något
tidigare än övergången ä > å (i gä > gå etc.). l fatt därför
i fsv. andra vokaler än y samtidigt förlängdes framför rk, så
beror tydligen nysv. bark, mark, stark etc. med a-(ej afljud
därpå, att vokalisationen i de enstaviga formerna och i de
tvåstaviga med konsonant efter rk segrat.

Emellertid skriver Gunno Dahlstierna (född på Dal år
1661 eller 1658) Störkia "styrka", stärker "styrker", örkia
"yrka" (Norelius i Arkiv II, 260). Dessa dialektiska former
böra tydligen så uppfattas, att i den trakt, hvars språk de
representera, ljudförbindelsen -ýrk- icke förlängts eller
förlängts först efter den tid, då -yr- övergått till -or-. Om
nysv. kyrka och korka se nedan.

I nysv. uttalas dels fyrtio, dels förti, och att redan i
fsv. ^/-ljudet kunde vara kort i fyritighi, framgår därav, att
i skrifter med vokalbalans man ofta (jämte fyretighi även)
finner fyritighi med i i andra stavelsen (Kock: Fsv. ljudlära
II, 250, 256). Fsv. har dessutom trots fiure (ej fiuri) även
i skrifter med vokalbalans ßuritighi med iu i första och i i
andra stavelsen (så t. ex. i God. bur.). Magnus
Erikssons landslag använder, att dömma av Schlyters glossar, fyre
(ej fyri) men fyritighi, firitighi. Jag förklarar detta på
följande sätt. Växlingen fiürir : fyre beror som bekant därpå,
att ordet är en i-stam (jmf. got. dat. fidworim). De enkla
fiüre, fyre med fortis bibehöllo rotvokalens längd, men i
fiuritighi, fyritighi kunde fortis hvila på senare
kompositions-(juxtapositions-)leden, och första stavelsens vokal förkortades
därför, men enligt vokalbalansen behöll då andra stavelsen
i-ljud: fiuritighi, fyritighi 1). Av fyritighi kan det fsv. firir

1) God. bur. har fiyritigM järnte fiuritighi. Då nu i nysv. tjyv jämte
tjuv förekommer, under det att iu kvarstår såsom ju i andra nysv. ord

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free