- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
63

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Kort #-ljud. 63

må nämnas, att i Söderwalls ordbok anföras växelformerna
aande, aanda, aandeligt till subst. ande, verbet anda och adj.
andeliker, men däremot ingen växelform med aa till and
"ande", samt blonda såsom växelform till verbet blanda, men
ingen likartad sidoform till subst. bland "blandning". I fall
den ljudlagsenliga utvecklingen varit den sistnämnda, så hava
de nysv. ande, andas, ändelig fått sitt a från fsv. and "ande"
(som numera blott användes i gammal poesi t. ex. den helge
and, ofta skrivet and’, såsom om det vore en förkortning av
ande), blanda från fsv. subst. bland, blandning. Att ande,
andas, ändelig kunnat påvärkas av and, är visserligen
överraskande, men väl dock möjligt.

I skånska bygdemål förlänges rotvokalen ofta även
framför nt, t. ex. glalynt med fortis på ultima ("gladlynt";
Vemmenhögs, Ljunits’, Ingelstads, Törnå, Onsjö, Frosta härader),
planta, ränt "råk", vänte, känt etc. (åtminstone i
Vemmenhög), inte (Onsjö), och K. P. Thorsen omtalar från
Sejerø-målet vokalförlängning i t. ex. känt, pront "prent", fjände
"fjante", pände "pante", plände "plante" etc. (s. 31). I
överensstämmelse härmed torde ^/-ljudet böra förklaras i fsv.
glaþlynter nysv. gladlynt, nysv. godlynt (jmf. ock fsv.
gop-lynder), fsv. nysv^ mynt, mynta (växten; mnt. minte, fd.
mintcB och myntæ, nyisl. minta). Om godlynt, gladlynt må
emellertid nämnas, att de av Stiernhielm upptagas i den till
hans Hercules fogade "Vt-tydning opå någre gamble och
säl-synt brukade Ord". Mynta har påvisats i fsv. först från sen
tid, så att det möjligen under denna form (jmf. nht. münze)
införts i språket efter ljudutvecklingen y > ö framför n.
Även pynta har påvisats blott från den sena fsv. Nysv.
dynt finnes ej i fornspråket; fsv. har en gång adj. dintocM
från år 1477.

Z-ljudet i nysv. brynja beror därpå, att ordet i sen tid
lånats från fornspråket. Det upptages nämligen med
översättningen "Harnisk" i det Spegels Guds Verk och Hvila

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free