Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 Kock: Kort ?/-ljud.
För övrigt upptages ymsom i det nyss nämnda registret till
Spegels Guds Yerk och Hvila, så att formen med y kanske
ytterligare vunnit stadga genom inflytande från fornspråket.
I skånska bygdemål har vokalen ofta förlängts framför
ljudförbindelsen mp, t. ex. (åtminstone i Vemmenhögs härad)
krympa, impa "ympa", ctimpa, limpa, stl’mpra pl. "stympare"
lämpa, stampa, kämpersten etc. K. P. Thorsen upptar från
Sejerø-målet, t. ex. hämp, damp, lambe "lampe", krämbe
"krampe", kæmbe "kæmpe" m. fl. (s. 30). Jag förklarar det
nysv. ^/-ljudet i fsv. nsv. stympare, ympa (fsv. även impa och
i Gustav I:s Nya Testamente och Bibel inimpa; jmf. Kock:
Undersökningar s. 25), krympa fsv. krymplinger nysv.
krympling därav, att det förlängts framför mp och var långt, när
y övergick till ö 1). Nysv. har ock skr ympa (ej i Rydqvist
III, VI eller Schlyter), hvilket förhåller sig till isl. skreppa
som sv. krympa till isl. kreppa. På liknande sätt torde
y-Ijudet i nysv. ymnig böra uppfattas. I fsv. inskjutes som
bekant p mycket ofta mellan m och n, och, att dömma av
de i Rydqvist VI anförda exemplen, vill det synas, som om
2/-ljudet i de fsv. till denna grupp hörande orden oftast (men
ej uteslutande) hade y, när vokalen efterföljdes av -mpn-,
men ø, när det efterföljdes av mn; han upptar t. ex. ympnin,
at ympninga, ympnas, ympnoghet jämte ømnin, ømnilse,
øm-ninga. Om detta är riktigt, har det nysv. ymnig uppstått
av ett äldre ympnogher, det i äldre nysv. förekommande och
t. ex. av Sahlstedt (jämte ymnig} uppförda ömnig av ett äldre
ymnogher.
Även ^/-ljudet i nysv. skymta, skymt, grymta, skrymt,
skrymta torde bör$ förklaras därav, att det vid tiden för
utvecklingen y > ö var långt. I skånska bygdemål (Torna och
*) Ovisst är, huruvida fsv. krymplinger : krøplinger visar en
ljudutveckling y>ø vid förlust av m, analog med ljudutvecklingen i ;> e i brink : brækka,
u>o i rumpa:roppa etc., eftersom krøplinger (jmf. da. krøbling, få. krøb el
som subst. och adj.) kan h,ava påvärkats av lågt. kröpel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
