- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
67

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Kort ^-Ijuå. 67

Vemmenhög) uttalas nämligen ännu schýmta, och i
överensstämmelse härmed har säkerligen fsv. havt förlängt ?/-ljud i
de anförda orden, vare sig att y ljudlagsenligt förlängts
framför mt, eller att förlängningen uppstått i former med mpt.
Fsv. hade nämligen grympta (t. ex. i den Palmsköldska hdskr.
nr 405, tryckt hos Kock och af Petersens: Östnordiska och
latinska medeltidsordspråk I, möter grympta i ordspr. nr 391,
grymptar i ordspr. nr 1052), skrympta (Rydqvist VI; även
skrimta) och troligen även *skympt(a) (ordet finnes ej hos
Schlyter eller Rydqvist III, VI, jmf. da. skimt, skimte; no.
skimt, skimta). I fall förlängning ljudlagsenligt inträdde blott
framför mt, efterföljt av sonant, så hava skrymt, skymt på
analogisk väg (från skrymta, skymta etc.) fått y.

Z-ljudet i nysv. lymmel, hvilket icke fanns i fsv.,
förklaras därav, att ordet lånats (jmf. nht. tummel) efter
ljudutvecklingen y -> ö.

Då i fsv. a och sannolikt också andra vokaler i
åtskilliga trakter förlängts framför mb (vämb etc.), och då det
nyd. Sejerømålet har sådana former som lam (av lamb), kam
(av kamber), kæme av kæmba etc. (K. P. Thorsen s. 30), så
bör bevarandet av ^-ljudet i fsv. dymbilvika nysv.
dymmel-vecka, fsv. skymbel (jämte skimbeT) nysv. skymmel
"skym-lände", fsv, bekymber, bekymbra nysv. bekymmer, bekymra
förklaras av, att det under en. viss period varit långt. Y
framför mb i åtskilliga ord visar, att förlängningen bör anses
tillhöra riksspråket. Måhända har därför även förlängningen
av a framför mb i vämb (våmb) tillhört rspr., så. att
växlingen våmb : kam(b), lam(b) beror därpå, att
vokalförlängningen inträdde, blott när mb efterföljdes av sonant; jmf.
ovan s. 62. De anförda orden med -ymb- kunna uppfattas
i överensstämmelse härmed, eftersom i alla en sonant följer
på mb utom i bekymbra, som kan ha fått y från bekymber.

I ett par låneord, hvilka ej påvisats i fsv., har «/-ljudet
utvecklats efter genomförandet av utvecklingen y > ö. Detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1893/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free