- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
72

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72 Kock: Kort y-ljuå.

skon, fsv. pyster nysv. tyst *). De nysv. dyster, yster hava
icke påvisats i fsv. I skånska bygdemål (Vemmenhög,
Lju-nits, Ingelstad, Törnå) användes sýsling "syssling" med lång
rotvokal. Utan tvivel har även i rspr. sysling under en
period havt långt 2/-ljud (fsv. systlingé).

Överensstämmande med fsv. bryst (av *briust; jmf. isl.
briost], Vemmenhögsmålets bryst, nyd. bryst hade man snarast
i nysv. riksspråket väntat bryst. Bryst förekommer också i
äldre nysv. Så har Gustav II Adolvs bibel bryst; Karl
XILs däremot bröst (Joh. Carlsson i Nystavaren III, 156).
Fastän fsv. jämte bryst med avljudsstadiet m även har brust
med avljudsstadiet u, vore det oberättigat att för nysv. bröst
antaga avljudsstadiet au. Nysv. bröst torde hava utvecklats
ur ett äldre bryst, bryst, och förkortningen av //-ljudet i rspr.
fore avslutandet av ljudutvecklingen y ;> ö framför s
sammanhänger måhända därmed, att ordet (i de flästa kasus)
var enstavigt, och att alltså ingen sonant följde på st. Om
saar, har väl förlängningen av y (och andra vokaler)
framför st i rspr. varit inskränkt till det fall, att st efterföljdes
av sonant. Systkin kan i så fall hava fått y under
inflytande av systir. F-ljudet i systlingé nysv. syssling kan
antingen bero på analogipåvärkan av systir, eller ock har
måhända efter ljudutvecklingen systlingé > sysling (e) y förlängts
framför si i överensstämmelse med sådana i skånska mål
mötande förlängningar som häsleMpp "hasselkäpp", masleng
"mässling", Häsleholm, etc. (jmf. isl. hesli; Billing:
Åsbomålet s. 142); jmf. s. 71 pyssla, syssla. Bröst i nysv. rspr.
torde dock icke ha utvecklats ur bryst i t. ex. Gustav II
Adolvs Bibel, utan bröst kan hava uppstått tidigare och i
sådana trakter, där bryst övergått till bryst, under det att
bryst kvarstod i andra bygder (jmf. Vemmenhögsmålets bryst).

J) I Skånemålet, som har y sta, öst, kasta etc. etc., är rotvokalen kort i
syster, tyst, schyschene "syskon"; jag antar dock, att den först i relativt sen
tid förkortats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free