- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
78

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78 Kock: Kort y-ljud.

Exempel på y framför dentalt /-ljud: fsv. nysv.
gyllene, gylta, syl(l), fylla, fylle (i nysv. med delvis förändrad
betydelse), hylla (verb), fsv. yllin nysv. yllen, fsv. hylle
"fläder" : nysv. hyll, fsv. hyllist äldre nysv. hyllest (Serenius),
fsv. nysv. fyllest. Så ock i fsv. nysv. hylla (subst.; isl.
Ulla), stylta (fsv. även stilta). I fsv. skylda ’beskylla’ etc.
nysv. skylla, fsv. skyldogher nysv. skyldig (med d från mnt.
schuldich, Tamm: Fonetiska kännetecken s. 80) samt i fsv.
muld : nysv. mylla har ^-ljudet varit förlängt framför Id.
I följande låneord, hvilka icke påvisats L fsv., möter även y,
hvilket emellertid, åtminstone i något bland dern, torde hava
utvecklats av i efter Ijudutvecldingen y > ö (se Kock:
Undersökningar s. 2,7) : nht. schild : nysv. skylt, mnt. schiltwaehte :
nysv. skiltvakt, skyltvakt, mnt. schildepadde : äldre nysv.
skil-padd(a), skyllpadd(a), numera genom folketymologisk anslutning
till sköld sköldpadd(a); även i nht. schildern : nysv. skyldra.

Exempel på y framför /: fsv. nysv. lyfta, fsv. sypta,
nysv. syfta (under 1600-talet siffta), fsv. snypta (jmf. ock
sniktan Berh. 271, 17; eng. to snift) nysv. snyfta. Obs. även
det under senare åren ur svenska bygdemål, men väl delvis
ock under norsk påvärkan, i rspr. upptagna dryfta egentl,
"ränsa (sad och gryn) från agnar och skal genom skakning"
(no. dryfta har dels denna bet., dels bet. "granska") samt nysv.
klyfta, som icke fanns i fsv. eller i isl. - Vidlyftig, som
numera väl uteslutande har detta uttal, skrevs fordom ofta
vidlöftig (t. ex. hos Sahlstedt) och så stundom ännu under
detta århundrade (Serenius har vidlyftig, Lind båda
formerna). Ordet är ett tyskt lån: platt-t. har wiedlöftig (Schütze:
Holsteinisches Idiotikon), höll. wijdluftig, uttalat med ett
ö-liknande ljud i penultima, nht. weitläuftig. Om icke
möjligen båda formerna vidlöftig och vidlyftig direkt lånats, är
den senare formen i svenskan uppkommen av den förra,
troligen genom ett slags påvärkan från lyfta. Dialektiskt skrevs
detta fordom löffta (se nedan); lyfta var emellertid sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free