- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
79

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Kort ø-ljud. 79

gammalt riksspråksformen, och för att få ett mera
"riksspråks-likt" uttal även av vidlöftig, har man förändrat detta till
vidlyftig.

Måhända hava vi att konstatera ännu ett fall, då kort
y ljudlagsenligt kvarstår i riksspråket. Det finnes nämligen
några ord med palatal konsonant (k, g} framför y7 i hvilka
nysv. ännu har ?/-ljud i skenbar strid med den s. 54 uppställda
regeln. De äro kynne, okynnig, begynna, begynnelse, kyssa
(kyss}. Då i en mängd språk palatala konsonanter visa
tendens att med sig förena starkt palatala vokaler, så är det
väl otvivelaktigt, att de palatala konsonanterna även här
spelat en roll vid ^-ljudets bevarande. Men då nysv. har
köldj kön, skön etc. med ö, utvecklat ur äldre y, så är en
omedelbart föregående palatal konsonant icke tillräcklig att
konservera ^-ljudet. Man skulle måhända kunna tänka sig, att
y kvarstått ljudlagsenligt särskilt i ljudförbindelserna palatal
+ y + nn eller ss, men då det är svårt att ljudfysiologiskt
motivera en dylik ljudlag, eller åtminstone att y kvarstår
mellan palatal och nnx), så tänker jag mig förhållandet i
stället på följande sätt. Det är känt, att i fsv.
ljudförbindelserna kiø-j giø- i kort rotstavelse övergått till kiy-, giy-,
när följande stavelse innehöll ett i-ljud, t. ex. køti > kyti
(Kock i Arkiv N. F. II, 15 2). Det torde därför icke vara
för djärvt antaga, att i ord med lång rotstavelse y
ljudlagsenligt kvarstod omedelbart efter ki-, gi-, när ett i-ljud följde
i nästa stavelse. .Härigenom förklaras ^/-ljudet i okynnig,
begynnilse nu begynnelse. Fsv. kynne hade i åtskilliga
former i-ljud i ultima; såsom i gen. sg. kynnis, best. formen
kynnit, kynnin, men till konserverandet av ^/-ljudet i kynne
medvärkade dessutom inflytande så väl från adj. okynnig

’) #-ljudet har i viss mån «-klang i de nordiska språken; jmf. Storm i
Norvegia I, 89; Kock i Arkiv N. F. I, 86.

2) Till de där anförda exemplen kunna ytterligare läggas Tcongyrilse
(MP. II 3 ggr); Jcwngyry (Su. l gång); beläggställen i Söderwalls ordbok.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free