- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
82

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 Kock: Kort «/-ljud.

Förhållandet kan möjligen vara ett liknande med ett och
ann&t bland de ord, som ovan anförts såsom exempel på
ljudutvecklingen y r> ö.

Även i adv. skyt : skøt föreligger en relativt gammal
växling mellan y och ö. Dessa vokaler voro i fsv. troligen
korta, men de hava i stavelse med enspetsig fortis uppstått
av äldre y : ø framför långt konsonant-ljud (Rydqvist VI
anför från de äldre fsv. skrifterna talrika exempel på
växelformerna). Motsvarande växling m : iö utan i-omljud
återfinnes i det fsv. adj. skiuter : skioter "snabb". Ännu i den
äldre nysv. kvarlevde länge adv. skiött (det upptages dock i
förteckningen över "mörka och otydliga ord" i Karl XILs
Bibel). Även i fsv. sykn: søkn, nu socken, är växlingen
gammal (isl. sykn : sókn; jmf. søkiá). Om bryllunge :
brøl-lunge (med ø från pl. brøfrr eller från *bröllingi > *brøllingi)
se Kock i Arkiv N. F. III, 183 ff.

Icke så sällan beror växlingen y : ö därpå, att ett ord
lånats under något olika former från skilda (oftast tyska)
dialekter. På detta sätt uppfattar jag t. ex följande ord,
hvilka icke finnas i fsv. I st. f. nysv. nykter användes i
äldre nysv. även nöchter (t. ex. i Var. och Syn.), jmf. mht.
nüchtern, platt.-t. nüchtern. Nysv. byxa hette i äldre nysv.
även böxor (t. ex. hos Sahlstedt), och ännu höres också i
rspr. stundom boxa; jmf. mnt. buxe och boxe, platt-t. büxe
och bökse (Berghaus). Vårt nysv. hyfsa skrevs i äldre nysv.
stundom höfsa (t. ex. Sahlstedts ordbok upptar höfsa med
hänvisning till hyfsa; Dahlstierna skrev ohöffsat, Arkiv II,
260); jmf. mht. adj. hüvesch, hövesch, hof sch, verbet fyub(e)~
schen, höveschen "sich galant unterhalten", nht. hübschen
"hübsch machen", mnt. adj. hovesch, platt.-t. hööfsch. (På
Stiernhielms tid var hyfsa föga gångbart, eftersom han anser
sig behöva upptaga det b]|ind "gamble och sälsynt brukade
Ord" efter sin Hercules). Vårt körsnär skrevs av
gramma-tikern Joh. Salberg på 1600-talet kýr snar (Aksel Anderssons

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1893/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free