- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
83

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Kort #-ljud. 83

anf. avh. s. 97); jmf. platt.-t. körsner, mht. och äldre nht.
kür sner. Här föreligger även den möjligheten att, sedan
kyrsnär redan Övergått till körsnär i svenskan, ordet å nyo
lånades med £/-ljud, eller att kyrsnär hos Salberg vore en
blott dialektiskt kvarlevande form. De nysv. dubbelformerna
Mister och hylster återfinnas i äldre nysv. (hos t. ex.
Sahlstedt och även hos Weste; Serenius har hölster); jmf. platt-t.
holster, äldre tyska hulst (nht. hulfter). Nysv. hylsa uttalas
numera endast eller vanligen med ?/-ljud, men ännu Dalins
ordbok upptar hölsa med hänvisning till hylsa, Weste tvärtom
hylsa med hänvisning till hölsa. Då jag icke i tyska lexika
funnit någon form med ö (mnt. nht. hülse, mnt. huls), är det
ovisst, huruvida växlingen y : ö i hylsa : hölsa kan likställas
med den i här avhandlade ord. Måhända bör hölsa betraktas
blott som en dialektisk form, uppkommen i trakter, där y
övergick till ö framför dentalt /-ljud. Kanske har ordet
på-värkats av hölja.

Till belysning av ovan anförda ord med y : ö må ock
ett par låneord med långt y- och ö-ljud anföras, i hvilka
växlingen bör förklaras på enahanda sätt. Liksom vi nu
hava hövel jämte hy vei, så upptaga Weste, Sahlstedt och
Serenius båda formerna (de två förstnämnda med företräde för
hyfvel, Serenius tvärtom); jmf. nht. hübel, platt.-t. hövel. Så
torde ock nysv. bygel: bögel (redan i fsv. bøghil) böra
förklaras; jmf. nht. bügel, platt-t. bögel (Tamm: Etym. ordb.,
som dock även tänkt sig andra möjligheter till formernas
tydning) *).

Men ej blott i nysv., redan i fsv. torde växlingen y: ö
böra i vissa fall förklaras därigenom, att orden lånats under
olika former. Det nysv. löfte, som icke finnes i isl., möter
i fsv. så väl under formen lyfte som under formen løfte;
i Gustav I:s Nya Testamente anträffas upprepade gånger

J) Då isl. har køla "avkyla", har man ej skäl att fatta Mia "refrigerare"
i Lex. line. (jmf. nysv. kyla) som låneord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free