Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volundsagan (Henrik Schück)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Volundsagan.
Arkeologien har visat, att den grekiskt-romerska kulturen
ytterst kraftigt invärkat på den germanska. Äfven på
mytologiens område kan troligen detta inflytande spåras och
spåras i långt mera utsträckt skala än man för några tiotal
af år tillbaka var böjd att antaga. De antika myter, hvilka
i folksagans form spridde sig kring hela det vidsträckta
romerska riket, hade utan tvifvel en stor betydelse för den
germanska mytbildningen och sagodiktningen. Särskildt bör
frankernas rike hafva varit utsatt för detta inflytande, ty där
fortsatte de romerska skolorna sin värksamhet äfven efter
den frankiska eröfringen. Att landet ganska snart kristnades
var ett faktum, som knapt motvärkade spridandet af
kunskapen om den klassiska mytologien, enär en dylik kunskap
var en nödvändig förutsättning för att fatta de arbeten, hvilka
lästes i skolorna.
Så har man påpekat, att Tristan-sagan rönt en stark
påvärkan af Thesevsmyten, att Hamletsagan i själfva värket
är en bearbetning af Brutussagan o. s. v. Äfven likheten
mellan Dædalussagan och Volundsagan har man sedan långt
tillbaka iakttagit, ehuru man i allmänhet ej velat antaga ett
direkt lån.
Ett dylikt direkt samband antogs dock redan 1833 af
Depping i dennes dissertation Veland le forgeron, och samma
tanke har senast blifvit utförd af Golther i uppsatsen Die
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI IX, NY FÖLJD V. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
