- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
106

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Volundsagan (Henrik Schück)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106 Schück: Vplundsagan.

Men att denna smed våldtager en kvinna och därigenom får
en son, att han smider sig vingar och med dessa flyger bort
från sin fångenskap hos en fientlig konung - detta är dikt.
Grekernas och germanernas poetiska fantasi skapade icke detta
hvar för sig ur gemensamma grundföreställningar, utan flera
motiv äro här fritt sammanförda".

Denna tankegång synes mig absolut riktig. Det sätt,
på hvilket den vidare utföres, är i korthet följande.
Hephai-stos kallas någon gång Daidalos = den konstfärdige. Detta
namn, säger Golther, kunde ju möjligen ock hafva tillagts
Yulcanus, som då kallats Dædalus Vulcanus. Öfversatte nu
germanen dessa namn, så borde han återgifva Dædalus med
Wéland. Detta ord är tydligen ett participium af ett verb,
som nordiskt hetat vela = "öfva list", men äfven =. "öfva
konstfärdighet". Konung Alfred, hvilken på saksiska skall
återgifva namnet Fabricius, som han’fattar som liktydigt med
Faber, återger detta med Wéland. Öfversättningen är således
verbalt trogen.

"Vulcanus" däremot behandlades på ett annat sätt. Redan
under antiken härleddes namnet ur ett "Volicanus, quod per
aerem volet". Denne genom luften flygande gud kunde då
lätt identifieras med Dædalus, "qui evolavit". Detta
"Volicanus" (med stammen "Volant") återgafs med ett germanskt
likljudande "Waland". Detta "Waland", som etymologiskt
ingenting har att skaffa med "Wéland", finnes kvar i smedens
franska namn "Galan" och i det nordiska "V9lund". Tyskar
och angelsaksare hafva däremot upptagit den ur "Wéland"
härledda formen.

Sagans element äro således hämtade från den antika
mytologien, men sammanställningen af dessa element är ett
värk af germanernas skapande fantasi.

Detta är i korthet innehållet i Golthers afhandling, hvars
särskildt svaga punkt synes mig ligga i den skarpa skilnad,
han söker göra på namnen Wéland och Waland. Om språk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free