- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
120

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kann man av aksentueringen i islänska handskrifter draga några slutsatser rörande det ekspiratoriska huvudtryckets plats? (Ludvig Larsson)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120 Larsson: Aksentueringen i isl. hds.

175.15 (ack. Jieliam 63.33), magdaléna 175.2, maría 17 ggr,
marie 6 ggr, mario 11 ggr, ninus 46.16, origenis 64.8,
oro-sins 205.3, pilátus 2 ggr, jpeVáfo 2 ggr, roma 48.5, tibilitáni
205.8, féføs 141.29, títum 141.24.25. Hit sätter jag också
de latinska formerna lauámini 107.15, tonus 2.13 ock uinum
188.5.

B. I äldre delen av cod. AM. 645, 4:o.

I av hebräiskt ursprung:

abiapár 99.3, abirón 98.6, arfaxáp 108.8, baldáp 107.15,
barnabán 43.2, evfratés 112.21, evfronón 116.4, gión 112.21,
marón 74.21.

II av latinskt ursprung:
nicéta 47.n, octóue 34.8, tJieodora 62.2.

I älsta delen av cod. 1812, 4:o förekomma av hit
hörande ord formerna fenón 39.6, f anon 38.22, fetón 38.25,
39.7 ock stilbon 38.7, vilka sannolikt liksom iórdón 2.16
haft huvudtonen på sista stavelsen, samt fispéna 38.17, som
torde hava haft huvudtonen på nästsista stavelsen i likhet
med latinska ord av liknande byggnad. Enär dänna hds. i
bruket av aksänter är ganska nyckfull, torde man kunna
anse aksänterna på förra stavelsen i fónón, sulbón ock
iórdón betydelselösa, så framt man icke vill anse dem förråda
en böjelse att äfter islänsk betoningsgrundsats draga
huvudtonen till ordens förra stavelse.

Utom i de nu uppräknade formerna förekommer i StH
(= Stockholmska homilieboken) aksänt på bépleéms 56.32,
pila-tus 173.22, satan 96.32, 97.21, elisábép 139.33 ock asm 47.31.
Den sist anförda formen betecknar möjligen en visserligen
äfter latinsk betoningsprinsip oriktig, men äfter analogi med
latinska ord, t. eks/ maria, uppkommen betoning av nästsista
stavelsen 1). I formerna med dubbel aksänt torde den förra

*) Jfr simia i Physiologus II sid. 7.1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free