- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
122

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kann man av aksentueringen i islänska handskrifter draga några slutsatser rörande det ekspiratoriska huvudtryckets plats? (Ludvig Larsson)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

Larsson: Aksentueringen i isl. hds.

att altare haft huvudtonen på den 2:dra ock altere på den
lista stavelsen.

Bland de rent islänska orden finnes en klass, av vilkas
aksentuering man, enligt min mening, bör kunna med
synnerlig logisk sjärpa draga slutsatser angående platsen för det
ekspiratoriska huvudtrycket. Det är sådana sammansatta
ord, vilkas förra del är ett enstavigt ord med lång
vokal ock där senare delens första stavelse likaledes
har lång vokal. I dylika ord stå således omedelbart
bredvid varandra två stavelser, som med hänsyn till vokalens
längd båda ha samma rätt att bära aksänt. Yisar det sig
nu, att endera (ock alltid densamma) av dässa båda stavelser
i ett övervägande antal fall har aksänt, medan den andra
blir utan, måste man ju söka äfter en orsak till dänna
ojämnhet, ock dänna orsak känn näppeligen vara annan än den,
att det ekspiratoriska huvudtrycket vilat på den stavelse, som
oftast har aksänt. Hur det förhåller sig med aksänterna på
sådana sammansättningar, synes av följande tabäller, i vilka
upptagas alla de former av dylika ord, som förekomma i här
ifrågavarande handskrifter. I tabällernas första kolumn anjes
hur ofta ordets lista stavelse ensam har aksänt, i andra
kolumnen hur ofta blott ordets 2:dra stavelse, i tredje hur
ofta båda de första stavelserna ock i den fjärde .hur ofta
ingen av de två första stavelserna har aksänt.

A. I Stockholmska homilieboken.


f
_ j_
j_ f


^ _
/
/ f


ablæstr


1

Trpt.
1
5
2
2

agætlegr

1


aleitne

1



agætr


1
2
aleiþes

2



aneit

3


anauþ
2
7

4

ahlaup

1


anauþegr



2

aleitenn
1



anyia

1



Trpt.
1
5
2
2
Trpt.
3
16
2
8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free