- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
132

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härad (Erik Brate)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132 Brate: Härad.

härad i Morkarla sn. Kröningsvärd ock Liden,
Diplomatarium Dalekarlicum registret har "Bäradhe Brukshemmanet
Gamla Härad i Norberg77, nu Gammelhärad. I samma socken
finnes Tackhärad, varav jag icke sett någon äldre farm.
Fallen äro visserligen tunnsådda, men emellertid tillräckliga
att visa, det ’härad’ förekåm som namn på byar ock gårdar.

För isl. her að ock motsvarande farmer i övriga nordiska
språk har man brukat antaga kart vokal i första stavelsen,
detta väl förnämligast på grund av en gammal härledning
från isl. herr ’här’, vilken utan vidare ansetts riktig, hur
föga slående den än i själva värket är. Men att vokalen i
första stavelsen är lång, framgår med fullkåmlig säkerhet
av åtsjilliga omständigheter. Titi nyisl. heter ordet hérafy
uttal hjeraðj ock en motsvarande skrivning ie möter redan i
gamla handskrifter, se i Vigfussons läksikon ock L. Larsson,
Ordförrådet i de älsta isl. handskrifterna. Då nu blått isl.
é utvecklar sig till nyisl. je, är redan detta ett bevis för
den forntida längden. Yidare förekommer hérað som sista
ordet i en vars i hrynhent i Einksdräpa av Märkas
Skeggja-son (f 1107), se Wisén, Carmina norræna. Längden står
alltså fast.

Men därjämte antager Wisén första vokalen kart på
grund av ordets förekåmst i Skldarima från slutet av
1300-talet äller början av 1400-talet. Strof 31 vars l lyder:
Hef r pú bannat heru&in vestr?, ock då värsens sjema är
.L x J-x -i x l vi med möjlig upplösning av alla J- utom den
sista, förutsätter denna vars herufrin £ ^ x. Skulle man här
läsa héru&in, bleve värsen enastående till sin byggnad i dikten;
191, 333, 1833 hava samma byggnad, men bliva regelbundna
jenom elisjon. Utom denna vars vet jag intet, som diräkt
talar för första stavelsens kårthet. Då nu längden av första
vokalen står oryggligt fast ock man äljes icke har något själ
att antaga dess kårthet, kan man frästas att draga
beviskraften hos denna vars i tvivelsmål. Den känn utjöra ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free