- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
137

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk.

I. Isländska räkneord på -tan : -tian.

Hittills har ingen tillfredsställande förklaring givits av
växlingen -tan : tian i þrettan, fiogortán^ fimtän, sextän,
jämförda med siautiän, ätiän, mtiän. Noreen har i Arkiv III,
26 noten 2 och i Pauls Grundriss I, 508, § 207 sökt
förklara -tian såsom utvecklat ur ett urnord. -tehan- (jmf. fht.
z’éhan "tio" och delvis got. -taihund)] -tan ur ett urnord.
-täJian- (jmf. got. -téhund\ och denna uppfattning fasthåller
han i sin nyss publicerade andra upplaga av Altisl. gramm.
s. 90.

Emellertid är det tydligt att, om görligt är, formerna
på -tan och formerna på -tian böra förklaras som utvecklade
ar en och samma grundform. Nu visa de nordiska
räkneorden 13-19 även i ett annat avseende olika former. I
åtskilliga trakter av Sverge hava nämligen 13-16
flersta-vighets-akcentuering (akc. 2), men däremot 17–19
enstavig-hets-akcentuering (akc. 1), och redan i Svensk akcent II, 394
har jag satt dessa olika akcentueringssätt i
kausalsamman-hang med växelformerna -tan : -tian, utan att dock kunna
på ett tillfredsställande sätt förklara dessa. Det är vidare
känt, att svenska (och andra nordiska) komposita, hvilka nu
hava akc. 2 och fortis på förra sammansättningsleden, ytterst
ofta i fornspråket havt fortis på senare sammansättningsleden

ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI IX, NY FÖLJD V,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free