- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
142

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 Kock: Gramm, och etym. unders.

ligen varit långt, när á övergick till å, men snart därefter
förkortats; jmf. adhærton (Sv. dipl. N. S. år 1401), adherton
(ib. år 1408).

Icke häller den olika behandlingen av ljudförbindelsen mf
i *ßmftekan, *fimf etc. å ena sidan samt i *fimfl >. fifl etc. å
den andra torde hava blivit tillfredsställande utredd. Noreen
framställer i Arkiv III, 39 f. noten och i Altisl. Gramm.2
§ 238, 2 förhållandet så, att m alltid ljudlagsenligt förloras
framför (tonlöst) /, och han fattar fim såsom analogibildning
efter ßm(f)ti. Växelformerna töft (även tuff) : tomt bliva
emellertid då oförklarade, ävenså mm i fimm. Kegeln har
däremot varit, att mf övergår till/ (med
ersättningsförlängning för den föregående vokalen) framför
tautosylla-bisk konsonant, men kvarstår annars (d. v. s.
slutljudande och framför heterosyllabisk konsonant) tills vidare.
Troligen först något senare har kvarstående mf assimilerats
till mm. Enligt denna regel blev ^ßmß^ftfl, *tumft > föft,
toft, under det att *fimf, *ßmf-te, *ßmf-tänj gen. sg. och nom.
ack. pl. *tumf-taR) *tiimf-tiR tills vidare kvarstodo. Senare
uppstodo härav ßmm, fimmti, ßmmtän, *tummtar, *tummtir.
I ljudförbindelsen mmi förkortades naturligtvis M-ljudet på
vanligt sätt: ßmti, ßmtän, *tumt (tomt med o från toft; jmf.
omvänt isl. tuft jämte toft med u från *tumt). Fimm å ena
samt ßmtij fimtän å andra sidan kunde emellertid påvärka
hvarandra, så att man även fick fim och (delvis bibehöll)
ßmmtij ßmmtän; jmf. att man i fsv. stundom anträffar fæmp
för fæm med p överfört från fæmpte, fcemptán *).

J) Ovisst är, huru æ i fsv. fæm bör förklaras. Vokalen liar kanske
överförts från det följande räkneordet sæx] jmf. att *se(fi)nn ombildades till
*se(ð)au (isl. sum) efter det följande räkneordet ahtau (Kock i Beiträge

XV, 252).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free