- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
144

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144 Kock: Gramm, och etym. unders.

förenas med den senare, när denna har fortis, t. ex. nysv.
i-nálles (av in allés), gu-tår (av gut-år), fsv. u-mdghn (av
um-dglin] etc. (jmf. Kock i Arkiv N. F. IV, 388).

Förlusten av w i Har(w)aldr etc. bör sammanställas med
en liknande förlust i vissa (andra) nordiska personnamn.
Man har i fnorskan av Qlvir även en form utan v: Aulir
jämte Aulfuir (se registret till Biskop Eysteins Jordebog),
i fd. Alvin och Alin, i fsv. Alvin och Alinsæter, Finnvidher
och Finnipr (på en runstenjÆwij&r; Bugge i Antiqvarisk
Tidskrift X, 189); kanske Gudhir av Guðver, vidare Gunnar
fem. av Gunvar (på runstenar), Gunnistorp : Gunwidsthorp,
kanske Gunner m. av Gunvir (jmf. beträffande de faktiska
upplysningarna om dessa namn Lundgren: Personnamn under
medeltiden). Förhållandet har varit att (ej efter, utan) i
levissimus-stavelser w förlorats efter annan
konsonant. Som bekant uttalas förnamn i det moderna språket
ytterst ofta utan fortis (med levissimus);’detta är i synnerhet
fallet omedelbart fore efternamn samt i vokativus. Vi säga
således Gustav Karlsson; kom Mt, Gustav; Karm
Måns-dotter etc. med båda stavelserna av t. ex. Gustav uttalade
med levissimus. Naturligtvis har uttalet i fornspråket varit ett
likartat, så att t. ex. i uttrycken Härwaldr Harfagri, Härwaldr
Swemsson(r) ordet Härwaldr erhöll levissimus. Detta
förklarar, hvarför w förlorades i Har(w)aldr, Al(w)in etc. men
kvarstod t. ex. i isl. hprwi (dat. av hprr) med fortis på första,
levis (ej levissimus) på andra stavelsen, ty det är allbekant,
att ljudförluster inträda desto lättare, ju svagare akcentuerad
stavelsen är. Alwin etc. med bevarat w representera
namnens fullt akcentuerade former. Formen Noregr jämte Norvegr
förklaras från sådana komposita som Nor(w)egs-konungr^
-Jigf-þingij -menn, -ríki, -weldi. I t. ex. Nor-wegs-konungr låg,
oberoende av huru Norwegr akcentuerades, fortis på första,
levissimus på andra och semifortis på tredje stavelsen; i andra
stavelsen -wegs- förlorades därför w, och formen utan w antogs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free