- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
149

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Gramm, och etym. unders. 149

leden alltså saknade semifortis). Ljudutvecklingen är likställig
med den i annarn > annan etc.*)

Även i första kompositionsleden av åtskilliga
personnamn övergår rn till n, t. ex. Arnbiorn : Anbiorn, Arnfridh :
Anfridis, Arnfast: Anfastathorp, Arnger : Änger, Arngun :
Angunna. I de av mig antecknade exemplen följer en
konsonant efter rn; däremot blott Arnulver, Arnalder 2), Ärnar,
Arn, Ärna, Arne, Arnild[is], Arnils i de i Lundgrens skrift
anförda namnen, när en vokal efterföljer rn. Regeln synes
alltså hava varit, att *rn övergår till n i antekonsonantisk
ställning", och möjligen bör tilläggas "i relativt oakcentuerad
stavelse", så att av Arnbiorn blev Anbiorn, blott när hela
ordet saknade fortis, eller när fortis låg på senare
kompositionsleden.

Bland de mångskiftande formerna av namn på "-björn"
möta även sådana med y, med e och med i i andra
kompositionsleden.

Den första vokalen träffas t. ex. i Byrnsson (Sv. dipl.
N. S. II), -Abyrnasson, Frølyrnus, och jag förklarar den på
följande sätt. Sedan av nom. *BernuR, ack. *Bernu blivit
Biurn, inträngde diftongen iu på analogisk väg från dessa
kasus med äldre brytning till dat. *Birni fore den yngre
i-omljudsperiodens avslutande. Av *Biurni blev därför *Byrni,
hvarefter y undantagsvis spred sig till andra former. I
Tidskr. f. filol. N. K VIII, 290 ff. har jag anfört andra
exempel på i-omljud av brytningsdiftongen iu.

Som exempel på de ganska vanliga namnen på -bern
kunna nämnas Ødberne (dat., Styffe: Bidrag till Skandina-

1) Det torde vara genom påvärkan av sådana namn som Abern,
*Vigh-bia(r)n etc. som r omvänt införts i Christiern, cristiarnson, cristiarnsson
(de två sista i Sv. dipl. IV s. 63 från Nysätra, år 1328). Även f norskan
har Kristiarn (registret till Biskop Eysteins Jordebog).

2) Enligt en av Lundgren gjord anteckning i ett till mig sänt
exemplar av hans skrift kan det en gång mötande Analdason kanske läsas
Aual-dason*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free