- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
167

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Gramm, och etym. unders. 167

samma vokalisation i presens och pret. (got. haitan : haihaif):
pres. haitan, pret. *hehait, men numera i pret. även *héhätj
så kunde ä överföras även till presens (efter analogien
*Ae-hait: *haitan = *hehät: x- x = hátari). Av *heháit blev
däremot *hehéit, men då fortis alltjämt fakultativt kunde hvila
på penultima eller ultima, uppstod vid akcentuering *héheit

> *hé(h)et ;> het, vid akcentueringen *~hehéit h(é)héit > heit.
Denna tolkning av ä i hätaz, hateka bör väl föredragas
framför det antagandet, att ai övergått till ä i sådan
satsställning, där hela ordet saknade fortis (jmf. de nynord. uttrycken
han heter Anders etc.).

fsv. Jiwazke, hwarce.

I sin avhandling Södermanna-lagens språk s. 138 säger
R. Larsson sig ej kunna förklara z i fsv. hwazke "hvarken". Ordet
hvarken anträffas i fsv. under ganska skiftande former
(anförda i Söderwalls och Schlyters ordböcker), av hvilka en
och annan, även utom hwazke, kunna behöva någon belysning.
Det fsv. hwartke, som användes i uttrycket hwartke - æUa,
har, som känt är, uppstått av hwari (= isl. hvart neutr. till
hvárr) och suffixet -gi. Emellertid använder isl. för att
uttrycka begreppet "vare sig att - eller" icke blott hvart -
epa utan även hvártz (hvárz) - epa, och detta lnvårz har
som bekant uppstått av hvart och relativ-partikeln es (jmf.
att hvárt sem - epa användes i samma betydelse som hvart
es - epa). Liksom fsv. hwartke - cella har uppstått av
hwart + gi - cella^ så har man av hwarz - epa (cdla)
bildat hwarzke (d. v. s. hwartské) - epa (cdla) (hvarzke
upptages i Schlyters ordbok). Utvecklingen hwarzke (hwartské)

> hwazke bör väl snarast sammanställas med assimilationen
rt > t(f) i *annart :> annat, eftersom partikeln hwartke liksom
nysv. hvarken ofta saknade fortis. Denna omständighet har
även vållat att ä-ljudet förkortats, så att vi på nysv. hava
hvarken med a- (icke med å-)ljud. Mindre tilltalande torde

ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI IX, NY FÖLJD V. 12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free