- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
169

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grammatiska och etymologiska undersökningar i nordiska språk (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Gramm, och etym. unders. 169

vetandet sambandet mellan partikeln och pronominalformen
alltjämt stod klart, så att en såsom partikel alstrad form även
kunde brukas såsom pronomen.

fsv. Urs.

R. Larsson har i anförda avhandling flera gånger
anledning omtala ordet ørs "häst" (s. 48, 139, 154) och med
anslutning till Noreen uppfattar han det så, att det skulle
hava uppstått av det nordiska hrossy hvilket såsom senare
kompositionsled i stophros underkastades metates, hvarefter
genom påvärkan av det feminina hyrsa (*hørsa) "sto" *ors
antog vokalen ø.

Jag kan icke antaga denna ganska komplicerade
förklaring. Mot den talar särskilt den omständigheten, att
stophors är det enda kompositum med första
sammansättningsleden slutande på konsonant, hvari hors ingår såsom
senare kompositionsled, och stophors är således det enda
kom-positum, hvari det begynnande h i hors (ørs) skulle
förloras. Men icke ens till stophors har, åtminstone hittills,
någon sidoform *stopors påvisats. Dessa betydliga
svårigheter undgås, om man i fsv. ørs helt enkelt ser ett tyskt
låneord. Ørs betyder icke "häst" utan vidare, utan "stridshäst",
och det användes särskilt om riddares stridshäst. Schlyter
översätter det riktigt "häst som brukas i krigstjenst", och
särskilt förekommer det i våra älsta urkunder i uttrycket
mcBp ørs pmna "göra krigstjänst till häst". I
överensstämmelse härmed skattades därför ørs vida högre än andra slags
hästar; så heter det i YML. B. 23 § 5: "Nu brytær hæstær sic
j bro. liutær døþ af. ligge rinnari j tolf ørum. gångare j þrim
markorn, sciut j marc. ørs j .YL marcom" (jmf. Schlyters
ordbok). Då nu mnt. har ors n. "das streitross des ritters,
untersch. von perf\ mht. ros, ors gen. rosses pl. ros och
rösser^ men även singularen ors (och hors) med betydelsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free