- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
239

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Kort y-ljud. 239

inträdde framför supradentaler. Då nu i før, første, først, førra,
lynnar børåi, børþær mæn, førma, hemfølghie supradentaler
efterfölja jø-ljudet, så ser jag i dem exempel på den begynnande
ljudutvecklingen y ;> ö. Men då i rspr. y icke övergår till ö
framför p^ dentalt l eller k, talar detta snarare emot än för, att en
ljudövergång y > ö skulle föreligga i øppin, føtti, nøkkla. Øpin
förekommer redan i den älsta fsv., och jag fattar därför obetingat
detta ord såsom en form uppkommen genom i-omljud av o (jmf.
s. 81). Eftersom fsv. har adj. folier jämte fulder, kan samma
förklaring tillämpas på føtti (jmf. Bråte s. 38), och även i nøkkla kan
^-ljudet förklaras på likartat sätt, om man besinnar att från (isl.
fsv.) lok "rigel", loka (i fsv. "dörr, port") ö-ljudet lätt kunnat på
analogisk väg överföras till *lukill fore det yngre i-omljudets
genomförande, så att man av *lokill fick løkill (nøkil). (Brates försök
att tyda jø-ljudet i nøkkla synes mig vara otillfredsställande). Att
här antaga en dialektisk utveckling y>ö vore möjligt men ej
tilltalande.

På denna plats kan lämpligen framhållas att, ehuru
ljudövergången y .;> ö började framför supradentaler,
ljudlagen att y framför r övergick till ö dock alltjämt tillämpas,
även i relativt sen tid. Detta visa de nysv. orden körtel,
körvel, korka, (pörte). Kirtil har i fsv. påvisats endast med
i till rotvokal, kirvil oftare med i än med y, intetdera med
ø. Av de två sedan gammalt i språket brukliga formerna
kyrkia (jmf. ägs. cyricé) och kirkia (jmf. fsax. kirika)
övergick den förra redan i den älsta fsv. till kiurkia enligt den
av mig i Skandinavisches Archiv I, 20 ff. framställda
regeln, under det att växelformen kirkia alltjämt användes
ännu i relativt sen tid. Emellertid deltogo kirtil, kirvil,
kirkia i den yngre fsv. ljudövergången kir- -> kýr-
(Undersökningar s. 22), och av *kyrtil, kyrvil samt (det av kirkia
utvecklade) kyrkia ha vi sedan fått de nysv. körtel, körvel (jämte
kyrvel), korka (jämte kyrka). Sidoformerna kyrvel och kyrka
visa emellertid kanske, att ljudlagen y> ö framför r hade i
vissa trakter upphört att värka, när i fråga varande ord
erhöllo y-ljuå. Uttalet kyrka, som väsentligen endast tillhör
det högtidliga föredraget, beror dock måhända på det
kyrkliga uttalets konservatism. Kirtil, kirkia böra vid
utvecklingen kir- ;> kýr- hava havt kort rotvokal, ehuru den efter-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free