- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
249

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Behandlingen av fornsvenskt kort y-ljud och supradentalers invärkan på vokalisationen (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kock: Kort «/-ljud. 249

talt n se s. 260 ff.). I fall ljudlagen bör hava den förra
avfattningen, kan nysv. värde motsvara fsv. både virþe och
værpe, nysv. värka, värkan fsv. både virka, vir Jean och værka,
værkan, under det att ett följande i, i förhindrat
ljudutvecklingen i fsv. hvirwil nysv. hvirvel, fsv. virke (uttalat virkie)
nysv. virke, sv. vilja. Nysv. virka "arbeta med virknål" är
ett ungt tyskt låneord (nht. wirken}. Fsv. hwilkin hade urspr.
l i penultima och i i ultima. Det i äldre nysv. vanliga wen pl.
wener (’Vän, vänner") talar väl för att, när n var
heterosylla-biskt, ? liksom annars övergick till e i öppen stavelse, även
när v föregick «-ljudet.

Exkurs. Behandlingen av forndanskt kort ^/-I

I forndanskan har kort y behandlats på väsentligen samma
sätt som i fornsvenskan, d. v. s. att den ovan s. 54 framställda
regeln tillämpats även i danskan; dock har y övergått till ö
framför /. Dessutom är en annan viktig faktor att beakta. I en stor
mängd ord motsvaras numera den danska skriftens ^/-tecken av
ett ö-ljud i det värkliga språket. Jag antager att, även om
inflytande från skilda dialekter kanske i enskilda fall gjort sig
gällande, här liksom i så många andra fall skriften i regeln
representerar en äldre ståndpunkt än det nuvarande språket 1). Det är blott
denna av skriften representerade något äldre språkståndpunkt
beträffande bruket av y : ö, som jag här tager hänsyn till, och jag
lemnar över huvud ingen uttömmande behandling av ämnet.

Även i danskan förklaras undantagen från regeln ofta därav,
att y varit förlängt vid tiden för ljudutvecklingen y > ö, och jag
fäster uppmärksamheten på, att de från bygdemål anförda
bestyrkande parallelerna för vokalförlängning merendels voro hämtade
från skånska mål och från seländskan, alltså från dialekter, sorn
tillhöra eller fordom tillhört det danska språkområdet.

Jag skall anföra exempel på regelns tillämpande i danskan,
men då behandlingen av kort y i systerspråket blivit utförligt
framställd, lemnas blott en kort översikt. I regeln tager jag icke
häller hänsyn till låneord, som i relativt sen tid upptagits av språket.

Exempel på ljudutvecklingen y > ø framför r äro fd. spyriæ
nyd. spørge (spør redan i den av Schlyter utgivna Skånelagens
textkodex s. 124), isl. syrgia : nyd. sørge, isl. smyria (verb) : fd.
smøriæ (subst.), nyd. smøre (verb), isl. þyrster : nyd. tørst, fd.
fhyrrce nyd. tørre, fd. fyr nyd. før, fd. fyrræ och førræ, isl. byrr :
fd. nyd. bør, isl. skyr : nyd. skørost, fd. byrie nyd. børie (Syv;

4) Jmf. att danska skriftens i-tecken numera ofta uttalas såsoin e.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 26 00:08:45 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1893/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free