Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till frågan om supradentalt l och n i det nordiska fornspråket (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 Kock: Supradentalt l och n.
i moderna mål), men i *selaR supradentalt, och båda orden
hava efter sin utveckling till sjal bibehållit denna /-ljudens
olika kvalitet.
När moderna bygdemål stundom kunna hava
supradentalt l i infortisstavelser, så är detta en senare utveckling, och
den torde bero på väsentligen två omständigheter. Från t. ex.
pl. nyklar (hvars en gång den tala l efter den samnordiska
synkoperingen blivit supradentalt vid sammanstötandet med
en föregående guttural, jmf. klyva etc. med /) kan /-ljudet
hava på analogisk väg överförts till nyckel (jmf. Storm anf.
st.); Aurivillius upptar nyklar med supradentalt men nyckel
med dentalt / *). På likartat sätt kan /-ljudet uppfattas
även i övriga ord med synkope, hvilkas rotstavelse slutar
på guttural eller labial. Men ofta beror / därpå, att den
föregående vokalen ännu har eller fordom havt semifortis
(fakultativt kanske stundom fortis), en förklaring, hvarpå redan
Åström s. 107 synes ha tänkt, så t. ex. troligen i
Deger-forsmålets gammal, Närpesmålets aksul, de norska tyssul etc.]
jmf. att Burträskmålet har aksäl "dragslå i kälke", ätäl "åteP
med semifortis på ultima och /, men gammal med levis på
ultima och /.
Den ovan s. 58 f. framhållna supradentala naturen
av ./-ljudet i fsv. byld, kyld etc. sprider ljus även över en
annan fråga. Som bekant har fsv. Id i den något yngre
svenskan dels övergått till //, dels bibehållits, och Tamm har
(Fonetiska kännetecken s. 78 f.) riktigt insett, att Id
assimileras till II j när det motsvaras av urgerm. Ið (t. ex. i
halda Mila, aldin : ollon etc.), men kvarstår i ord, "hvilka
fått denna förbindelse i följd af forntida synkope af en
mellanliggande vokal, eller hvilka äro afledningar till en nordisk
stam på /, äfven om fsv. Id tyckes motsvara urgermanskt
*) Detta uttal av nyckel etc. skulle kanske även kunna bero därpå,
att ett i-ljud tidigare föregick l (nykil) eller därpå, att /-ljudet var långt
i fsv. nom. sg. wyTcill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
