- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Nionde Bandet. Ny följd. Femte Bandet. 1893 /
368

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En smörgås (H. S. Vodskov)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En smörgås.

I det gamle Värend er det Skik, at man paa de
mindre Gaarde med en 4 å 7 Köer efter Kærningen former
Smörret som en aflang, for bægge Ender afrundet Cylinder
paa nogle faa Skaalpunds Vægt, og et saadant Stykke, der
altsaa har en fjern Lighed med en slagtet Fuglekrop, kaldes
"en gås". Vil man köbe Smör og forlanger et Skaalpund
mindre end Stykket vejer, faar man regelmæssigt til Svar:
vi deler ikke Gaasen. Hvis denne Brug, hvad jeg ikke
veed, er almindelig i Sverrig, lod Udtrykket "smörgås" sig
vei herfra lettest forklare. Har man, især ved festlige
Lejligheder, sat hele Gaasen ind, kunde man naturligt komme
til at tale om "smörgåsbordet", og derfra til "en smörgås"
synes Springet i hvert Fald ikke större end at det vei lod

sig tage.

H. S. Vodskov.

Med Herr Vodskovs medgivande tillfogas en liten
anmärkning till förestående meddelande.

En annan förklaring av ordet smörgås har blivit given
av Richert i Svensk tidskrift för 1876 s. 119, där det
tämligen utförligt behandlas. Enligt R. skulle en "smörgås"
ursprungligen hava "bestått af en klimp utaf gåsfett eller
gåsflott med tillhörande brödstycke eller annat tilltugg", och
han framhåller, att i en och annan svensk munart ordet gås
ensamt ännu användes i betydelsen fettklump. R. synes alltså
mena, att namnet smörgås beror därpå, att den till brödet
förtärda klimpen utgjordes av gåsfiott.

Detta synes dock föga troligt, och följande uppfattning,
som utgör en kombination av Vodskovs och Richerts tolk-

ARKIV FÖB MORDISK FILOLOGI IX, JiY FÖLJD V.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:14 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1893/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free