- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tionde Bandet. Ny följd. Sjätte Bandet. 1894 /
20

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Udeladelse af subjekt; "subjektlöse" sætninger i det norröne sprog (den klassiske sagastil) (M. Nygaard)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 Nygaard: Udeladelse af subjekt.

sva snerist, at þér kómut í engan lífsháska (Eg. 33, 18)
svá ff af st j at hann þreytti hvern hest (Mörk. 40, 39) n^rgu
hafdi hann ádr blotat, þvíat honum horfði úvænna (Flat. II
72, 30) eigi þykki mér líklega horfa (Flat. I 555, 17) þar
lek á ýmsu (det gik op og ned Mörk. 41, 13) svá er Mttat,
at ek vil beida þik böta (Flat. I 550, 22).

I lighed hermed siges ogsaa:

ei eitt mun vera (Nj. 129, 20; d. e. det, som vi her
oplever, er blot et forbigaaende uveir) ekki likar oss, fyrr en
þeir brodr eru allir drepnir (Nj. 124, 7) verdr þá opt dregit
til at midla, svá^ at bádum skyli líka (Hkr. 682, 28) kemr
samt med þeim Ottari svarta (Fsk. 70, 15) hversu semst med
oss konungi (Eg. 15, 2) mun þá enn árotast um gaman manna
(Hkr. 681, 20) nú tekr mér at leidast (Mörk. 41, 21).

b) Som subjekt kan underforstaaes en ubestemt
forestilling om tid, sted og udstrækning (i rum og tid), især naar
prædikatet er koma, líða eller bestaar af vera, verda (gørast)
med prædikatsord.

er kom at dagan (SE. 29, 8) er komit var at náttmáli
(Konung. 39, 4) þá var svá komit morni, at menn fóru til
tida (Flat. III 405, 8) leid nú fram ^kkura vetr (Flat. I
555, 14) nu lidr fram vetrinum (OH. 65, 31) er á leid
da-ginn (Konung. 38, 11) er frá leid (OH. 82, 33) ’) cfr. er
þat allundarlegt, fyrst kynligast en því betra, er síðar er (Mörk.
43, 31).

þar var herskátt mJ9k (OH. 91, 10) þeir Asbjørn lendu
utan at eyjunni, þar er úbygt var (OH. 116, 9) um uppdala
ök fjallbygdir var þá vida alheidit (OH. 46, 27) nú er þar
hrisi vaxit um alla þá hæd (Dropl. 23, 13) þar var sjóbratt
(Flat. III 408, 20) nú er snjálaust ok svellótt ok hart mjøk
í fjallinu (Flat. III 408, 24).

*) Ved videre fremskreden analogi siges: hvat leid drykkinum (SE
32, 12) leid at Gesti (Flat. I 555, 14).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:19:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1894/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free